Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En biskops själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BISKOPS SJÄL 227
samhet. — Han ska bli biskop, sade han. Det passar
han säkert förträffligt till. Han har
organisationstalang och chefsbegåvning, och så vill han ju själv
så förfärligt gärna.
Den tid, som förflöt innan avgörandet föll, var
utomordentligt prövande för kyrkoherde Levander.
Visserligen borde man ju vänta ett rättvist och
klarsynt handlingssätt av kunglig majestät. Men man
kunde aldrig veta, vilka kontrainflytanden som
kunde komma att göra sig gällande. Hur han bar
sig åt för att förhindra det, så blev hans själ för
varje dag allt mer en biskops själ. Det föreföll
honom för var dag allt odrägligare att tänka på
möjligheten, att han skulle behöva sitta kvar som
kyrkoherde i Broköpings västra församling. Det blev
honom allt mera motbjudande att sitta och skriva ut
attester och sätta pastor under.
Hans fru gruvade sig för varje fredag,
konseljdagen, gruvade sig både för att bli utnämnd och
förbigången. För henne skulle en flyttning till
Gustavsfors med dess gamla förfallna biskopshus betyda en
uppgift, som skulle ta alla hennes återstående dagar.
Efter tio år i Broköping hade hon nu börjat få
hemmet något så när i ordning och hade tänkt att få
vila sig litet. Å andra sidan, hurudant skulle väl
Johannes’ humör bli, om han skulle få stå tillbaka
för en annan? Det hade aldrig hänt förr. Han hade
alltid gått förbi andra. En försmak fick hon, då det
kom oroande rykten, att det bedrevs mullvadsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
