Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
— Ingen är värdig. Vi få ej fråga efter sådant.
— Vem är han?
— Jag vet inte. En ryttare.
— Den kanaljen har försett sig i bispens kläd-
kammare, kan märkas. Ett muntert liv och en
vacker död — kan man mer begära!
— Får jag gå nu? frågar Gerdi.
— Jag har nog ett par frågor att göra er —
eftersom ni befinner er på denna plats vid denna
tid. Men ni ser trött ut, syster — och blek? Har
detta tagit er så hårt?
— Ja. Förlåt mig, ädle herre — jag blev upp-
rörd. Han talade i yrseln om min son, som är död.
— Å! Ni har haft en son, syster? Vill ni inte
sitta? Ni faller ju ihop av trötthet — sitt här, så!
Förlåt oss, att vi kommit in, vi ville inte störa —
men ni vet ju, vad som försiggått i natt? Arma
kvinna, hon är knappast vid sans längre, ers
furstliga nåde!
— Bjud henne vatten, kansler!
Kanslern ger henne vatten att dricka. Hon
hämtar sig åter och vill resa sig, men han håller henne
kvar:
— Ni behöver vila er — sitt stilla! Pinar det er,
syster, om jag frågar efter er son?
Hon ler ett litet leende och skakar på huvudet:
— Skulle det pina mig!
— Vem var han?
— Frälsgive hette han. Nu är han död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
