- Project Runeberg -  Komedi! /
350

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^350

är öfvertygad om, att ni skulle åtaga er det svåra
värfvet med uppbjudandet af alla era krafter, men en
god vilja är inte ensam tillräcklig här. För att vårda
en sjuk efter en svårare operation erfordras stor öfning
och skicklighet. Ofta fms inte tid för att ge långa
befallningar, och diakonissan måste sjelf veta, livad hon
har att göra och låta. Om era krafter skulle öfverge
er, om ni skulle bli vanmäktig vid anblicken af det
blodiga såret, då kunde den största olycka ske. Skola
vi sedan hela vårt lif göra oss de förfärhgaste
förebråelser? Det är inte af brist på förtroende till er
goda vilja, Aglae, utan af klokhet och försiktighet som
jag måste låta syster Améhe komma.»

Hon var mycket blek, men hon sänkte lydig sitt
hufvud och sade sakta: »Som ni vill och önskar, Hans,
jag skall låta ställa i ordning ett rum.»

»Har ni då rum nog, Aglaé?»

»Visst; professorerna bo i slottet.»

»Och syster Améhe?»

»Kan få ligga i mitt rum.»

»Vill ni dela rummet med henne? Det kommer
att bli mycket obeqvämt för er.»

Den unga frun hade redan skyndat ned för de
få trappstegen, som ledde ned till köket. Hon vände
sitt vänhgt leende ansigte emot honom. »Åh nej, det
skulle vara hänsynslöst af mig mot denna dam, som
så väl behöfver vara ostörd de få hvilotimmar, som
hon kan komma ifrån. Bry er inte om mig, jag får
nog plats. Huset är stort nog!» Hon nickade hastigt
åt honom och var försvunnen i nästa ögonbhck. Hans
gick genom korridoren för att uppsöka sina kolleger
och föra dem till frukostbordet. Han såg dörren
till sitt rum stå öppen och gick in, hastigt kastande
en blick omkring sig.

Äfven på hans bord stod ett glas med
blommande förgätmigej och rosor. Han tog upprörd
blommorna i sin hand och tryckte dem mot sina läppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free