Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
vara ett mål för alla, och det är därför en bestämmelse
att, då mognad inträdt, lefva ett normalt könslif. Att
nödgas undertrycka detta och afstå från kärleken, är
sålunda ett grymt öde, något naturvidrigt, ett ondt. Ocli
om man nödgas göra detta, så bör man förstå, att det
beror på olyckliga förhållanden, individuella eller sociala,
men ej drifvas till den uppfattningen, att afhållsamheten
är dygdens oafvisliga fordran, eller att förnimmelserna af
könsdriften äro syndiga känslor, som den sedliga viljan
skall och kan utan vidare förkväfva. Här är ej fråga om
ett lif i tygellös sinnlighet, utan om könslifvets
bestämmelse enligt naturens ordning och helheten af människans
andliga och kroppsliga behof.
Glädje, nöjen och trefnad äro naturliga behof hos
människan, och särskildt kärlekens nöjen ha, då de njutas
med måtta, ett ofantligt inflytande på individens hela lif,
som däraf erfar sunda eggelser i kroppsligt och själsligt
afseende. Utöfningen af könsfunktionen är, då en
sympatisk förening mellan två individer finnes, ägnad att
utveckla känslan och göra människan mera hängifven,
mer human och mer benägen för deltagande och
förståelse, under det det absoluta undertryckandet af
könsinstinkten utvecklar förståndsförmögenheterna på känslans
bekostnad.
Finnes den sanna kärleken mellan två individer, så
älska de lika hängifvet vid tillfällen, då den sexuella
passionen hvilar; och då den gör sig gällande, är den en
naturlig utlösning, ett nödvändigt uttryck för det rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
