Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CO
IN»
= C¾
92
CO
co
CD
"■4
Ol
CO
ro
Cirhelring- och ren horaformig tvärsektion.
B. Tvärsektionerne äro sammansatta.
S 51.
Cirkelring-tvär sek tion.
Vill man utföra en axel med cirkelring-tvärsektion, alltså rörformig,
så beräknar man först tapparne såsom ihåliga efter uppgifterna under/) §
34, och hänför derpå, med bibehållande af det för tappen använda
hålighets-förhållandet, alla afmätningarne till den ihåliga tappen, på samma vis, som
det för en full tapp förut har blifvit visadt. Det vanligaste
hålighetsför-hållandet är 0,6, Äfvenledes kan man förfara på följande sätt. Man
bestämmer de samtlige dimensionerne af tappen under antagande af. full
cirkelsektion, väljer derpå hålighets-förhållandet och multiplicerar dereftermed
behöriga, ur formeln (56) tagna koefficienter, alla de särskildta diametrarne.
§ 52.
Ren korsformig tvärsektion med tabell.
Vid flerbärande gjutjernsaxlar kan man för skaftet ganska väl använda
en korstvärsektion. Axeln erhåller då å skaftet fyra flänsar eller vingar
och kallas derföre äfven vingaxel (motsvarande vingtapparne uti S 43).
Armarne behålla dervid vanligen den koniska formen vid fig. 85. Vid
konstruktion af en sådan axel tecknas (punkteras) densamma först, såsom om
han skulle erhålla full cirkelsektion, och derpå uppdrages profilen Ks af
Fig. 85.
flänsen, som uti K slutes an till axelhufvudet, och med en upphöjning på
midten sträcker sig från den ena armen till den andra (se § 54). Ar då
för något ställe (æ) af skaftet:
y diametern till den runda ideella axeln,
h höjden af flänsarne,
VTOH
CO
CO
CO
-o.
CO
CO
CO
CJ1
CO
CO
CO
CO
ro
CO
11111
lllllllll
CO
CO
CO
CO
lllllllll
Ren korsformig tvärsektion.
b bredden eller tjockleken å desse,
väljer man b sådan, att:
93
-mv^^W’
(72)
Det för vigtberäkningen vigtiga förhållandet mellan ytinnehållet Ft
af korssektion och ytan F af den runda sektion är dervid:
F *■ h\yl \ hl
Följande tabell underlättar bruket af dessa formler.
(})-(»-4)............m
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
h_ b F1 h b F1 h b_ Ft
y ~h F~ ~y T F~ ~y h F~
2,27 0,05 0,63 1,65 0,13 0,84 1,37 0,22 0,93
2,09 0,06 0,65 1,61 0,14 0,85 1,31 0,25 0,95
2,00 0,07 0,69 1,57 0,15 0,86 1,28 0,27 0,96
1,94 0,08 0,73 1,53 0,16 0,87 1,24 0,30 0,98
1,87 0,09 0,76 1,50 0,17 0,88 1,20 0,33 1,00
1,81 0,10 0,78 1,47 0,18 0,89 1,16 \ 0,36 1,00
1,76 0,11 0,80 1,44 0,19 0,90 1,12 0,40 1,01
1,70 0,12 0,82 1,42 0,20 0,92 1,07 0,45 1,01
För att erhålla vigten af det vingade skaftet, multiplicerar man den
först sökta vigten af det runda skaftet med det aritmetiska medium af de i
F
användning kommande värdena ■=£•
F
Eæ. Har profilen af vingaxeln på något ställe tvåfalldiga diametern
af den ideella runda axeln till höjd, sä är der att taga, enligt andra spalten
och tredje raden af tabellen, flänsbredden b = 0,07. flänshöjden. Liktidigt
lär den tredje spalten, att vid uppgifne fall, korssektion endast är 0,69
gånger så stor, som den fulla cirkeln, från hvilken man gått ut.
§53.
Stjernformiga tvärsektioner. Tabell öfver sådana.
Ofta begagnad är tvärsektion uti fig. 86. För att använda denne,
tecknar man återigen först den ideella randa axeln och den efter smak valda
höjdprofilen af flänsen. Sedan återstår att antingen antaga en flänsbredd b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
