- Project Runeberg -  Körkarlen /
44

(1912) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig. Han fick gå in i en sovsal, och där kastade han sig ner
på en brits, sedan han hade slängt av sig rocken, och i
nästa ögonblick sov han.

— Tänk, att du blev rädd för mig då! säger David Holm för sig själv, men inte utan förhoppning, att den orörlige
bakom honom ska höra, att han alltjämt är samma David Holm som förut. Det är synd, att du inte kan se mig sådan, som jag ser ut nu. Då tror jag nog att jag skulle skrämma livet ur dig.

— Syster Edit hade gärna velat visa den förste, som kom till vår station, någon särskild vänlighet, fortsätter
slumsystern, och jag såg, att hon kände sig besviken, när han somnade så hastigt. Men i nästa ögonblick blev hon glad
igen, för hon hade kommit att kasta blickarna på hans rock.
Jag tror, vet Gustavsson, att jag aldrig har sett ett plagg
så smutsigt och trasigt och illa faret. Det luktade snusk och brännvin av det, ja, det var sådant, förstår Gustavsson, att det var svårt att komma det nära. Jag kunde inte hjälpa, att när jag såg, att syster Edit gick fram och synade det, kom räddhågan återigen över mig, och jag bad henne, att hon skulle låta den ligga, eftersom vi varken hade ugnen eller tvättstugan så pass i ordning, att vi kunde få bort smittan ur den.

Men Gustavsson förstår, att den här mannen var för syster Edit från första stund såsom henne tillsänd av Gud, och det var ett så ljuvt arbete för henne att få ställa åtminstone ett av hans klädesplagg i ordning, att jag inte kunde hålla henne tillbaka. Och inte heller fick jag hjälpa henne. Nej, jag hade ju själv sagt, att det kunde vara smitta i rocken; det gick alls inte an, att jag rörde den. Hon stod i ansvar för mig, därför att jag var hennes underordnade, och hon fick se till, att jag inte företog mig något, som var
skadligt för hälsan. Men själv satte hon sig att sömma och
sy på den där rocken hela nyårsnatten.

Frälsningssoldaten på andra sidan bordet lyfter händerna
och slår dem mot varandra i hänryckning.

— Halleluja! säger han. Gud vare tack och lov för syster
Edit!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:14:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/korkarlen/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free