- Project Runeberg -  Kosackerna : berättelser /
53

(1944) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna. Berättelse från Kaukasien - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOSACKERNA

53

och makt i hemmet än Västerlandets kvinna, fast hon till det
yttre ödmjukt böjer sig. Genom att hon hålles borta från det
offentliga livet och tvingas till tungt manligt arbete blir hennes
makt och betydelse i hemmet dess större. Kosacken, som anser
det opassande att i andras närvaro tala vänligt och förtroligt
till sin hustru, känner ovillkorligt hennes överlägsenhet, då ban
kommer på tu man hand med henne. Hela huset, alla ägodelar
har hon förvärvat, och endast genom hennes arbete och omtanke
bevaras det. Även om ban är fast övertygad om att arbete är
nedsättande för en kosack och endast anstår den nogajiske arbetaren
och kvinnan, känner han dock dunkelt, att allt han njuter av o ch
kallar sitt är frambragt genom detta arbete och att kvinnan som
ban anser för sin trälinna har makt att beröva honom allt. De
oavlåtliga, tunga, manliga mödor och bestyr som överlämnats
åt henne ha dessutom givit den grebenska kvinnan en utpräglat
självständig, manlig karaktär och på ett förvånande sätt
utvecklat hennes fysiska krafter, omdöme och viljestyrka.
Kvinnorna äro i gemen både starkare, intelligentare och vackrare än
kosackerna. Den grebenska kvinnans skönhet består i en
förening av renaste tjerkessiska ansiktstyp och nordiskt kraftig
kroppsbyggnad.

Kosackkvinnorna bära den tjerkessiska klädedräkten:
tata-risk skjorta och besjmet, men sina huvuddukar binda då på ryska
maneret. Renlighet och prydlighet i klädsel och hem utgöra ett
oundgängligt behov hos dem. I förhållandet till männen åtnjuta
kvinnorna och framför allt flickorna fullständig frihet.

Sitt uppehälle hämta kosackerna av vinberg och
fruktträdgårdar, melon- och kurbitsodlingar, fiske, jakt, majs- och
hirs-odling samt krigsbyte.

Stannitsan Novomlinsk betraktades som grebenkosackernas
stamort. Där hade de gamla sederna bevarats renare än på andra
håll, och kvinnorna i denna stannitsa voro sedan gammalt
omtalade för sin skönhet i hela Kaukasien.

Novomlinsk ligger tre verst från Terek, skild från floden av
en tät skog. På ena sidan av Vägen, som går genom stannitsan,
ligger floden, på den andra grönska vinberg och fruktträdgårdar,
och på avstånd skymtar man Nogajstäppens sandkullar.
Stannitsan omges av en jordvall och vassa törnhäckar. Man kommer
in i den genom en hög port, som vilar på stolpar och har ett litet
tak av vassrör; bredvid porten står en otymplig kanon på en
trälavett. En gång i Världen har den erövrats av kosackerna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosacker/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free