Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktuella frågor inom dispersionsteorien. Av lektor B. Lundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•p, när den infallande vågen @0 och molekylernas genom
konstanten H^ representerade resonansegenskaper äro bekanta.
Jag förbigår de matematiska deduktioner, som nu skulle
följa. För fysikern äro de blott den törnströdda vägen till ett
fysikaliskt mål. Jag kan emellertid ej låta bli att skriva upp
den ekvation, som i den molekylära optiken fyller samma
uppgift som de Maxwellska gränsbetingelserna i mediumoptiken.
Den ger nämligen en rätt god föreställning om arten av den
formelmekanism man behöver anlita. I Oseens skrivsätt lyder
den:
00 (P) =
p ■ \ c]
c¥ , . Xp Cl d d V>i\e do
IF
Jag skall icke ens förklara beteckningarna i formeln; jag
skulle nog inte göra läsaren någon nämnvärd tjänst därigenom.
Men innehållet av satsen — den brukar kallas för den
Oseen-ska utsläckningssatsen — är just det väntade fullkomliga
bekräftandet av atomistikerns antecipationer. Genom Oseens
arbete är det faktiskt bevisat, att om våra grundekvationer (1)
och (2) gälla, så måste molekylernas strålning för det första
genom interferens utsläcka den infallande vågen, så snart denna
passerat gränsytan, och för det andra giva upphov till en bruten
våg i mediet och en reflekterad våg i tomrummet därovanför,
båda med just de intensiteter och hastigheter, som experimenten
giva vid handen. Det är särskilt intressant att lägga märke
till att den reflekterade vågen här framträder som det förenade
resultatet av elementarstrålningar från alla delar av det
bestrålade mediet, ej blott från ytan. Formlerna säga oss
visserligen, att det skall taga sig ut som om reflexionen ägde rum
vid ytan, men på samma gång att det på sin höjd vore en
halvsanning att säga att det är så. Ty i den reflekterade
strålning vi observera har varje molekyl i hela vida mediet sin
anpart. Det bekräftas således här generellt vad Ewald uttalade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
