Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Comptoneffekten av docent E. Rudberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. ä. av o, icke står i någon rimlig proportion till värdet av det
eftersträvade resultatet. Så är emellertid visst icke fallet. Då
nämligen o för hårdare röntgen- och y -strålar är en funktion av
frekvensen, betyder kännedomen om denna funktion
möjligheten till våglängdsbestämning ur mätningar av o för sådana strålar.
För spektrografering av dylik kortvågig strålning äro
kristallmetoder icke längre användbara; å andra sidan kan
diffusionskoefficienten i detta fall med god noggrannhet erhållas ur
absorptionsmätningar. För bestämning av våglängderna i den ytterst
kortvågiga s. k. kosmiska strålningen, som på den senaste tiden
tilldragit sig ett allt större intresse, har en äldre formel av
Compton och framförallt de av Dirac, Klein och Nishina m. fl.
kvant-mekaniskt beräknade formlerna för g varit av mycket stort värde.
Beträffande polarisationstillståndet leder den kvantmekaniska
räkningen till ett resultat som åtminstone för mjuk och
medelhård strålning väsentligen överensstämmer med den klassiska
teoriens. Experimentellt ha Kallmann och Mark visat, att
polarisationen är densamma för båda komponenterna i
ströstrålningen, och att speciellt såväl den CoMPTON-förskjutna linjen som
den icke förskjutna visa linjär polarisation vid en
diffusionsvinkel av 90°.
STRÅLNINGSDIFFUSIONEN ENLIGT
KVANTMEKANIKEN.
De tillämpningar av kvantmekanikens metoder på
Compton-effekten på vilka under de senaste åren flera framstående forskare
arbetat, ha emellertid härutöver lett till en väsentlig fördjupning
av uppfattningen om strålningsdiffusionen i allmänhet. Det
torde ha sitt intresse att med några ord beröra dessa nya
synpunkter, som för röntgenstrålningens vidkommande, särskilt fram
hållits av Wentzel.
Då ett materiellt system (elektron, atom, molekyl) träder i
växelverkan med en infallande strålning av frekvens v, så att en
ströstrålning uppkommer, må systemet före processen äga ener-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
