Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burit frukt. Icke endast upptäckten av att norrskensstrålar kunna
uppstå på avsevärt större höjd än man förut trott och att
därigenom visats, att atmosfären ännu högre har en täthet, som
möjliggör framträdandet av detta ljus, har betydelse, utan även de
olikheter, som visat sig mellan de solbelysta.delarna av atmosfären
och de delar som ligga i skuggan.
Den 8 september 1926 gjorde Störmer parallaxfotografier av ett
draperiformat norrsken av violettgrå färg. Ett fotografi av
norrskenet, som togs omkr. kl. 22 visade, att detta norrsken nådde
en höjd av åtminstone 1 060 km. Detta höjdresultat och norr-
Fig. 14. Strålar i jordskuggan och i atmosfärens solbelysta del på olika
avstånd från solnedgåcgspunkten, enl. Störmer, den 8 sept. 1926.
skenets isolerade läge på västhimlen bragte Störmer på den
tanken, att det befann sig i den solbelysta delen av atmosfären. En
beräkning visade också, att detta var fallet. Jag återgiver här
(fig. 14) den grafiska framställning, som Störmer givit av
mätningar under 8 september 1926.1 Den tangent, som finnes dragen
till en storcirkel av jordytan, markerar gränsen mot den
solbelysta delen av atmosfären. De flesta strålar lågo ovan denna
gräns. I samma arbete påvisar Störmer, att ett stort antal
av de strålar, som undersökts till 1922 även lågo i den
solbelysta delen av atmosfären och att just dessa solbelysta strålar
Carl Störmer, Sonnenbelichtete Nordlichtstrahlen, Zeitschrift fur
Geo-physik, Jahrg. 5, 1929, s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
