- Project Runeberg -  Fred med Norge, unionen må bära eller brista / På ren svenska af en f. d. riksdagsman /
24

(1895) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fred med Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Att det har rätt, kan medgifvas t. o. m. bland svenske
universitetslärare. H. L. Rydin — auktoriteten i unionsrätt — erkände det
klart och bestämdt redan för 32 år sedan (i skriften »Föreningen mellan
Sverge och Norge», 1863). Att det har viljan betviflar nu mera ingen,
som värkligen känner de härskande tankarne i Norge.

Huruvida det icke vore klokare af norrmännen att smälta all
gammal oförrätt och nu vara med om en ny ordning, som med fasthållande
af gemensamheten fullt tryggade Norges nationella själfständighet och
unionella jämlikhet, — detta är ett spörsmål, som vi nog kunde tala
med dem om i en annan ton än första kammarens. Men som det just
är den tonen, som råder i vårt politiska lif, torde det icke vara värdt
att uppehålla oss vid denna mindre än ovissa utsikt.

Det vore dock orättvist att säga, att från svensk sida ingenting
gjorts för Norges likställighet med Sverge.

Åtskilliga försök i den vägen ha blifvit gjorda allt sedan riksdagen
1856—58, då konstitutionsutskottet första gången föreslog, att konungen
angående förhandlingar och förbund med främmande makter skulle
inhämta hela statsrådets mening, i stället för blott tre rådgifvares, till
följd hvaraf dessa angelägenheter, enligt riksaktens § 5, skulle behandlas
i sammansatt svenskt-norskt statsråd.

Må hända skulle det för alla parter ha varit lyckligast, om hr A.
Hedins bekanta förslag i denna fråga 1884 blifvit genomfördt. Detta
förslag gick ut på att afskaffa det ministeriella rådet och förlägga
behandlingen af diplomatiska saker i likhet med frågor angående konsulatväsende
och handelstraktater, till allmänt sammansatt statsråd, som i alla
gemensamma angelägenheter efter omständigheterna skulle komma att bestå af
hela svenska statsrådet och tre norska medlemmar eller hela norska
statsrådet och tre svenska medlemmar.

Denna förnuftiga utväg lär tyvärr vara stängd, sedan norrmännen
af den segrande första kammarens hot- och boxpolitik drifvits bort ifrån
oss, mycket längre bort än någonsin tillförene. Nog har denna politik
praktiserats ända frän unionens begynnelse. Men nu bedrifves den med
största våldsamhet.

*     *
*



Norrmännens tryckfrihet och andra rättigheter, deras motvilja för
adelsväsen, knekt- och skrifvarevälde m. m. har alltid varit våra stränge
herrar här hemma till förargelse. De sökte flere gånger tussa Karl
Johan på dem med både löst krut och skarpa patroner, allt i syfte att
revidera deras folkliga statsförfattning. Och efter litet hvila under den
för statskuppsplaner mindre hågade Oskar I fortsatte reviderarne med
sina anslag.

Ännu 1856 kunde dock denne humane konung yttra de bekanta
orden: »Hädanefter är krig mellan skandinaviska bröder omöjligt». Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpafmn/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free