- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
7

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog - 1 - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag besvär er, gör något för min son, och jag skall
vörda er som vår välgörare...»

»Min kära furstinna, svarade furst Vasili, »jag skall
försöka af aktning för er faders minne. Er son skall komma
in vid gardet.»

Bland gästerna hos hoffröken Anna Scherer befann sig
denna afton äfven en fransk vicomte, som af revolutionen
jagats ur sitt hemland och nu i likhet med så många andra
emigranter icke ville återvända dit under »usurpatorns» spira.
Man kom då helt naturligt att tala om Napoleons politik,
om hans karaktär, om det nyligen timade mordet på
hertigen af Enghien m. m., som sysselsatte sinnena i denna
stormupprörda tid. Härunder kom Peter fram med åtskilliga
kätterska åsikter, som väckte de andras häpnad och kom
dem att samfäldt vända sig emot honom. Peter såg endast
leende på dem. Hans leende var dock icke innehållslöst
och konstladt som de andres, utan gladt och öppet och gaf
hans eljes allvarliga ansikte en prägel af barnslig
godmodighet. När vicomten lade märke till detta leende, fann han,
att det icke var så farligt med den unge jakobinen.

2.



Från supén hos furst Andrei Bolkonski begaf sig Peter
till furst Anatol Kuragin, som hade bjudit honom till en af
sina många bullrande fester. Man hade redan superat, då
Peter något efter ett på natten kom dit, men sällskapet hade
ännu icke åtskilts. I ett inre rum hörde han ett allmänt
virrvarr af skratt och rop, hvarjämte man tydligt kunde
urskilja brummandet af en björn. Åtta unge män trängdes
ifrigt kring ett öppet fönster; tre af dem lekte med en
björnunge, som en drog i kedjan och sökte hetsa på de andre
för att skrämma dem.

»Jag håller på Stephens!» skrek en.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free