Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 42 —
»Hans majestät skattar tvärtom mycket hbgt, hvad ni
uträttat för våra gemensamma intressen. Men vi mena
endast, att ert långsamma framryckande hindrar de tappra
ryska trupperna och deras berömde anförare att skörda de
lagrar, hvarvid de äro så vana.»
Kutusov bugade sig och svarade, spefullt lèende:
»Jag är icke af samma åsikt. Ett bref, hvarmed hans
kejserliga höghet ärkehertig Ferdinand har hedrat mig, har
tvärtom öfvertygat mig därom, att den österrikiska hären
under en så erfaren anförare som general Mack redan måste
hafva tillkämpat sig en afgörande seger och således icke
behöfver vår hjälp.»
Den österrikiske generalen rynkade endast pannan och
teg. Ehuru ryktena om hans landsmäns nederlag ännu icke
hade bekräftat sig, var det likväl så många omständigheter,
som tydde därpå, att Kutusovs tal om en seger nästan ljöd
som ett hån. Och ändå hade han en viss rätt att tala som
han gjorde, ty i sitt senaste bref trodde Mack själf på en
förestående seger.
»Gif mig hans bref!» sade Kutusov, vändande sig till
furst Andrei.
»Här får ni själf höra!» sade han till generalen med
samma hånleende min som förr, och började läsa:
»Vår totalstyrka, utgörande omkring 70,000 man, tillåter
oss anfalla och slå fienden, om han skulle försöka gå öfver
Lech. I motsatt fall kunna vi, som innehafva Ulm,
beherska Donaus båda stränder, om så behöfves gå öfver den,
falla fienden i ryggen, afskära hans förbindelser, åter tåga
öfver floden längre ned samt hindra honom att med sin
hufvudstyrka vända sig mot våra trogne allierade, sålunda
förtröstansfullt inväntande det ögonblick, då den kejserliga
ryska armén blir färdig att förena sig med oss och vi
sålunda kunna bereda fienden det Öde, han i så rikt mått
gjort sig förtjänt af.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
