- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
355

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 355 —

kull och skadade sig i benet, hvarför han stannade ute på
Petérhof i tre veckor, under hvilken, tid hän dagligen
konfererade med Speransky och knappast med någon annan,
Utom mindre viktiga reformer, såsom införande af en
ämbetsexamen, uppgjordés härvid förslag till en konstitution,
enligt hvilken bland annat både rätts- och finansväsendet i
Ryssland skulle helt och hållet omgestaltas. Nu började de
oklara idéer och planer i liberal anda att förverkligas, som
kejsaren hyst allt sedan sin tronbestigning och på hvilka han
förut arbetat med hjälp af Czartorisky, Novosilzev1,.
Kotschu-bey och Stroganov .-r- . »välfärdsutskottet», såsom han på
skämt kallade dem. Nu hade Speransky undanträngt dem
alla på det civila området och krigsministern Araktschiejev
på det militära.

Kort efter sin ankomst till Petersburg inställde sig
Andrei vid hofvet i sin egenskap af kammarherre, men ehuru
kejsaren tvenne gånger befunnit sig i hans omedelbara
närhet, hade han icke bevärdigat honom med ett ord. Furst
Andrei hade redan förut trott sig märka, att hans ansikte
och väsen misshagade kejsaren; orsaken därtill skulle, enligt
hvad hofmännen trodde sig veta, vara den, att kejsaren var
missnöjd med fursten, därför att han undandragit sig all
aktiv tjänstgöring ända sedan 1805.

»Jag vet. själf, huru vanmäktig man är gent emot sina
antipatier och sympatier», tänkte furst Andrei, »och därför
är det inte att tänka på att öfverlemna till kejsaren själf
min afhandling om härväsendet, men saken skall tala för
sig själf.»

Han vände sig till en af sin fars gamla vänner, en
fältmarskalk, som tog emot honom mycket vänligt och
lofvade att tala med kejsaren därom. Några dagar senare
fick furst Andrei tillsägelse, att krigsministern önskade tala
med honom. Denne meddelade honom, att han hade
blifvit utnämnd till medlem af kommittén för bearbetandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free