- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
373

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wi 373 —

kåren och till och med äfven kejsaren skulle komma att
be-yista den. Den högt uppsatte värdens för alla välbekanta
hus vid engelska kajen strålade i den mest storartade
belysning. Ingången var belagd med rödt kläde, gendarmer,
ett dussin polisofficerare och själfva polismästaren stodo på
gatan utanför palatset. Oräkneliga vagnar körde fram till
porten. Herrar i uniformer med ordensband och stjärnor
samt damer i rika atlasklädningar stego försiktigt ur
vagnarne och gingo hastigt och tyst in i palatset.

En tredjedel af gästerna hade redan anländt, men hos
Rostovs, där man först fruktat at t icke bli inviterad, sedan
att kläderna icke skulle hinna bli färdiga och till sist att
icke allt skulle bli som man önskade, var man ännu
brådskande sysselsatt med att lägga sista handen vid toaletterna.

Klockan tio skulle de fara till Tauriskapalatset för
att hämta den gamla skrynkliga hoffröken Maria Perovska.
en väninna till grefvinnan. Nu fattades klockan bara tio
minuter i xtio, och ännu voro icke damerna färdigklädda.

Det var Natalias första större bal. Hon hade stigit
upp redan klockan åtta på morgonen och hela dagen
befunnit sig i en exalterad sinnesstämning. Allt det
väsentliga i klädseln var redan undangjord t fötter, händer, hals
och öron voro i synnerhet omsorgsfullt tvättade, parfymerade
och pudrade, frisyren var nästan fulländad, men ändå var
på långt när icke det sista hindret undanröjdt. Hennes
klädning var för lång, och en kammarjungfru låg på knä
sysselsatt med att fästa upp den.

»Nej!» ropade Sonja förtviflad, »den är ännu för lång.»

Natalia såg sig i spegeln -r-:ja, klädningen var ännu
för lång.

»Åh: det skall vara ändradt på en minut», sadé den
beslutsamma Dunjascha, kammarjungfrun, och hon lade sig
åter ned på knä.

I detsamma kom grefvinnan in med tysta, långsamma steg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free