- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
853

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde delen - 18

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 853 -

»Ingen är hemma, lille far! de behagade resa
härifrån i går.»

Den unge officeren blef obeslutsam stående vid porteli.

»Hvilken skada!» sade han. »Redan i går hade jag
bort . . . ack, hvilken skada!»

Mavra hade emellertid- med spänd uppmärksamhet
betraktat den rostovska släktens för henne bekanta drag samt
den sönderrifna kappa och de nötta stöflar, som den unge
officeren bar.

»Hvad vill ni grefven?» frågade hon.

»Ja . . . hvad är att göra? ...» sade officeren i det
han vände sig om för att aflägsna sig. Men så blef han
åter stående obeslutsam.

»Ser ni», sade han, »jag är en brorson till grefven, och
han har alltid varit mycket god emot mig. Som ni ser»,
fortfor han med ett godmodigt leende, »äro mina kläder
trasiga, och jag har icke några penningar, och därför tänkte
jag bedja grefven ...»

Mavra lät honom icke tala till slut.

»Vänta ett ögonblick, lille far», sade hon och i
detsamma officeren tog handen från portlåset, vände sig Mavra
om och gick med hastiga steg genom bakdörren till sitt rum.

»Hvilken skada, att jag icke träffade farbror hemma!»
sade officeren med en blick på sina trasiga stöflar. »En
präktig gumma det där! Men hvart kunde hon taga vägen?
Det tycktes nästan som om hon kände igen mig. Och huru
skall jag nu få veta, på hvilken våig jag hastigast kan
upphinna mitt regemente, som i det här laget nästan torde vara
framme i Rogoschsk?» tänkte officeren.

Mavra kom - nu ut igen, hållande i handen ett
sam-manviket rutigt skynke. Under det hon närmade sig till
honom, vecklade hon upp skynket och framtog därur en ny
sedel på tjugufem rubel, som hon lemnade till den unge
officeren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0857.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free