Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 KRONA OCH TÖKNIJ.
"Om plats finnes vore jag tacksam om jag vunne
anställning vid Björneborgs regementets lifbataljon"
svarade Ranck. "Det är ett regemente, som har ett
godt namn om sig och vid hvilket det är en
utmärkelse att tjena."
Generalen smålog.
"Ni utväljer ej den sämsta lotten åt er," yttrade
han med tonvigt. "Björneborgarne äro bussar, som
kunna mäta sig med de forna karolinerna. Hetta och
köld, hunger och törst bita ej på dessa härdade
naturer. Lifbataljonen som har till chef den tappre major
Eek består af idel utvaldt folk. Det är härens
musketörer, som alltid utväljas då en hög grad af
tapperhet i förening med dödsförakt och handlingskraft
erfordras."
"Jag skall ej svika min pligt och söka göra mig
denna heder värdig," svarade Ranck med värme, "och
var öfvertygad om, herr general, att jag troget håller
hvad jag lofvat."
"Sitt ner och dröj några ögonblick, ty jag har
befallt major Eek att infinna sig hos mig och då skall
jag sjelf rekommendera er hos honom. Majoren har
till vana att sjelf utvälja soldaterna vid sin bataljon.
Han är rigtigt kräsmagad härutinnan, men vi skola
nog få bugt med honom."
Ranck satte sig ned, under det han inom sig
erfor en känsla af harm öfver att ej utan vidare
rekommendation blifva antagen som frivillig vid det
regemente han föreslagit. Men den godhjertade vänlighet
generalen visat honom blidkade snart hans misshumör.
Han insåg snart att generalen ej ville handla på egen
hand för att ej väcka bataljonschefens missnöje, hvars
välvilja för Ranck derigenom kunde gå förlorad.
Generalen stod just i begrepp att gifva befallning
om att införa de båda ryska officerarne till förhör, då
en adjutant inträdde och anmälde att en nyss anländ
officer anhölle om företräde.
"Det låter sig göra, ty major Eek och kapten
Möllersvärd, som äro kallade att närvara vid förhöret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
