- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 2. Unionens historia 1814-1891 /
74

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till unionens egentliga disposition. Vid unionens stiftande
gjordes ju för norska härens del en skillnad emellan
linietrupper, som skulle bilda Norges unionsarmé, och
“landtvärnet samt de öfriga norska trupper som icke till
linietrupper kunna räknas“, hvilka skulle blifva Norges
lokalförsvar; här fastslås bokstafligen, att dessa andra truppslag
äro till sitt väsen något annat än linie, och väsenskillnaden
låg däri, såsom 1814 års män öfverensstämmande förutsatte,
att alla organiserade, reguliera stridskrafter fördes under
begreppet linie; endast i denna mening lämnade Sveriges
kommissarier sitt bifall till denna anordning i § 25, sedan
de förut tvingat stortinget att frångå dess ursprungliga tanke
att lämna blott halfva den reguliera norska krigsstyrkan åt
unionens ändamål. Det är sålunda visst och säkert, att
Norges förpliktelser att stå Sverige bi med hela sin
reguliera armé var ett af föreningens villkor; huru stor denna
styrka i och för sig skulle vara, det lämnades däremot i
Norges eget skön, och redan det första stortinget ansåg sig
därför kunna betydligt nedsätta den. Då man sedermera
börjat gifva äfven landtvärnet organisation, så borde det
grundlagsenligt omdöpts till linie och därmed bevarats åt
unionsförsvaret; så hade emellertid icke skett, utan
landtvärnsklausulen fick gälla äfven för vissa reguliera trupper
(se ofvan). Emellertid hade ännu i 1866 och 1876 års
värnepliktslagar unionens förutsättningar upprätthållits
åtminstone så till vida, som linien var den talrikaste och bäst
öfvade delen — 7 årsklasser af 10. Sverdrups värnepliktslag
kastar dessa hänsyn fullständigt öfverbord. Nu tilläggas
trenne åldersklasser, så att de blifva inalles 13; men
ökningen kommer icke linien tillgodo, utan en nyupprättad
fördelning, landtstormen, som lika med landtvärnet stänges
inom Norges egna gränser; på detta lokalförsvar
koncentreras Norges styrka; linien, unionsarmén, får till dess förmån
släppa till sina bägge bästa åldersklasser
, så att den, förut
7 årsklasser mot 3, hädanefter blifver 5 emot 8; och icke
nog härmed, äfven dess krigsduglighet försvagas i samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free