Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÖDÅREN— GRÄSHOPPORNA.
Rykte om örlig. Förskräckelse för indianerna.
Det händer icke sällan, att folket, som lefver ute vid
gränsen af vildmarken, får höra krigsrykten. Ett rykte sprider
sig omkring som en löpeld: Indianerna äro på krigsfot.
Folket, som ofta hört om indianernas vilda framfart i nybyggen,
blir nu förskräckt, hvilket ju icke är att undra på. Under
vårt inbördeskrig, emellan syd- och nordstaterna, gingo
indianerna i Minnesota ut på krigsstråt och skalperade nybyggarna.
Historierna om dessa massakrer voro hemska och hårresande,
och de lefde länge ibland folket och lefva ännu. Då nu ett
rykte kom; att indianerna voro på krigsstig, blef det en panisk
förskräckelse bland folket. Detta var förhållandet äfven i
vårt nybygge, då vi fingo höra, att indianerna hade dragit ut.
Den ene hade sett en man, som red i sporrstreck och ropade:
"Indianerna äro strax här." En annan hade sett några
indianer; en tredje hade hört, att de skjutit flera skott; en
fjärde hade sett ett hus brinna o. s. v. Paniken och
förskräckelsen var stor och allmän. Den ene lopp till den andre
och gaf bud om faran och att de måste fly för sina lif. Det
dröjde ieke länge, förrän folket i ett par tre härader var i
rörelse. Man ur huse, stora och små, alla måste ut, men hvart
hän?- Det var nu icke ett ögonblick att förlora. Oket lades
på oxarna och de spändes för vagnen. Så lade man in lite
mat, en säck mjöl, en fläskskinka, lite potatis och några
skålpund kaffe, en kaffekanna och en gryta och så ett par
sängtäcken, och man var färdig för resan. Sedan löste man de
kreatur, som voro bundna och släppte ut dem, om man hade
besinning nog därtill. Somliga glömde detta, och då måste
kreaturen stå där bundna, utan foder och vatten, och
mjölkkorna måste stå där ett par dygn, utan att blifva mjölkade.
Hvilket bölande och vrålande och bräkande var det icke, då
folket efter ett par dagar kom hem igen. Emellertid
skyndade man sig bort så fort som möjligt för att, som man trod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
