Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vänligt tog af mössan, en oräntad kurril,
hvar-af han tumlade i diket med alla sina svn& rebus.
— Det skall da hafra, — din sakrameiiska
lymmel, för det da inte rårdar dig att öppna grinden
for Herrskapet. Kom fbog det för eo annan g&ng! —
— sade Majoren — ond och röd som en tapp.
Sredan af örfillen bekom Herman Ingenting.
Hera minga gänger om dagen, under hans
vådliga äntring** och klättrings-och andra
halsbrytande företag, Ack han ej knuffar, som smakade rida
råtte in denna! Men att så der blifra öfverfallen
utan ail för aning, när man går i sin fredlighet,
men att s& der höra ett gällt hånskratt af
Lu-dolf, — Knut och fruntimren i ragnen, det rar
för mycket för Hermans stolta sinne, hvilket dock
innu rar alldeles för mjukt och för rekt att tänka
på ha md eller sjelfTörsvar, utan som genast bröt
nt.i en högljudd gråt, Ii vilken hade hela sfn k ål ta
i den bittra förolämpningen och ingalunda I den
lilla smärta, som slaget och fallet gifvit honom;
något, hraråt han vid ett annat tillfälle skulle
hjärtligen hafva skrattat.
Imellerlid fortsatte Herrskapet sin råg; men
Herman plockade upp sina småsaker och rända
med harm och förtrytelse samt sina rena
skjortärmar något svart*flamraiga äter till byen och
knnde icke förmå sig att den eftermiddagen
hör-iamma Henriks bjudning, utan stadnade hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
