Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Ostindiska Compagniet. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Sven T. Kjellberg
det. Särskilt tillstånd utverkades för judar från Amsterdam,
Hamburg och andra orter att få inkomma i riket för att bevista dem.
Det Svenska Ostindiska Compagniets verksamhet är uppdelad på
fem oktrojer, av vilka likväl den sista icke utsände någon egen
expedition till Kina. Under första oktrojen och en god del av den andra
skedde sammanskott mellan intressenterna för finansierandet av varje
resa. Detta var naturligtvis en stor olägenhet särskilt när förluster
drabbade någon expedition, ty man hade då inga reserver att gripa
till, och intressenterna kunde draga sig tillbaka så att kompaniet stod
utan kapital. 1753 erhöll därför kompaniet tillåtelse att utfärda
aktieteckning till bildande av en fast fond. Utbytet för intressenterna
synes ha varit störst under de båda första oktrojerna, då de t. ex. 1744
efter skeppets Drottningen av Sverige hemkomst förutom sitt insatta
kapital fingo en utdelning av mer än 60 %. Den största förtjänsten
lära emellertid de återförsäljare ha gjort, som inköpte varorna på
auktion i Göteborg och sedan sålde dem på den utländska
marknaden. För staten var den ostindiska handeln, som i Kronans kassakista
för varje fartyg lämnade omkring 100,000 rdr sp., en mycket stor
tillgång i handelsbalansen. Man blundade därför gärna för den
påstådda förlust, som den inhemska fabrikationen led, och för den lyx
och det överflöd, som genom den kom till stånd. — Vid den fjärde
oktrojens (1786—1806) början äro konjunkturerna i snabbt
sjunkande. Det nordamerikanska frihetskriget, som hindrat den
ostindiska handeln för England, Holland och Frankrike, slöts genom
freden 1783, och nämnda stater kunde nu åter bjuda svenskarna en hård
konkurrens. Sedan inträffade kriget 1788—90 här hemma och det
fransk-engelska kriget — allt sammansvor sig mot kompaniet. Detta
måste 1809 inlämna sin ansökan att bliva satt i konkurs. Därmed var
ett märkligt kapitel i vår handels historia avslutat.
Men det är icke blott inom handelns historia, som det Ostindiska
kompaniet varit av betydelse, även i vår kulturs historia har dess
verksamhet avsatt märkbara spår. Ännu är det kapitel i den svenska
kulturhistorien oskrivet, i vilket de spridda impulserna från
1700-talets förbindelse med Kina sammanställts. En sådan sammanställning
skall säkerligen framvisa huru mångsidiga dessa impulser voro och
huru de grepo in på skilda områden av vår odling. Mest påtagligt är
naturligtvis inflytandet från östern inom smakkulturen, som tagit
starka intryck av de hemförda och i vida kretsar spridda alstren av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
