Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folklig tideräkning. Av Martin Pn. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Martin P:n Nilsson
som börjar med hundstjärnans, Sirius’ uppgång i morgongryningen
i slutet av juli.
Det är som redan nämnt ovisst, om rester finnas av en förkristen
tideräkning i månvarv, sådan som germanerna liksom de flesta äldre
folk en gång haft, men folket har i alla fall noggrant givit akt på
månen. Därtill bidrog iakttagelsen av månen för att bestämma
påsken och fastan. Särskild betydelse tillades det nya årets första
nymåne. Den kallades ’nykung’, och när man såg den, togo karlarna av
hatten och kvinnorna nego. Den hälsades med orden: Välkommen
Nykung, välkommen Herre med korn och med kärne o. s. v., och
man tog märken efter den för det nya året. Om aftonstjärnan går
ned före nymånen, blir skörden rik; kommer den däremot efter, blir
året klent. Det är emellertid tydligt, att iakttagandet av den första
nymånen på nyåret icke överensstämmer med den ovan berörda
medeltida iakttagelsen av den måne, som stod på himmeln trettondedagen.
Den i januari hade ingen avsevärd betydelse som nyårsdag under
medeltiden, då flera andra dagar, juldagen, i mars, Marie
bebådelse-dag och även påskdagen gjorde den ställningen som nyårsdag stridig;
obestridd nyårsdag blev den åter, först sedan i själva slutet av
medeltiden och i synnerhet början av nyare tiden tryckta kalendrar
uppställda efter romerskt mönster började att bli spridda. M. a. o. vi ha
här ett inflytande från antik tradition och den romerska med den i
januari börjande kalendern. I de äldre almanackorna utsattes
nymånarna och betecknades med namnet på den följande
kalendermånaden. Ny Göjemånad är här den nymåne, som infaller i januari.
Månskiftena anses som bekant ha stort inflytande på väderleken;
ännu väntar folk gärna väderleksskifte vid månskifte. Ett av dessa
månskiften är särskilt bekant i mellersta Sverige, det s. k. kråknedanet.
Enligt regeln är kråknedanet det första nedanet efter den första
nymånen efter sommardagen (den 14 april), men regeln tillämpades
aldrig strängt. Ty kråknedanet, som är illa beryktat för kyla och
rusk, tillhör den köldperiod, som tämligen regelbundet inträffar före
lövsprickningen i slutet av april eller början av maj, men den anförda
regeln låter kråknedanet växla ungefär lika starkt som påsken. I norra
Skåne har denna köldperiod fixerats efter almanackan. Den heter
’naddarna’, och det säges, att det kommer tre naddar före och tre efter
den första maj och efter dem ’näbbhundarna’ i en lång rad, som ingen
vet, när den slutar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
