- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
314

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majsångare och midsommargillen. Av Sigfrid Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o 6 Sigfrid Svensson

inom hela området. En del skiftningar förekommo dock. I vissa byar
gjorde pigorna själva sina kransar av naturliga blommor, i andra byar
var det brukligt att beställa dem av särskilda gummor, som kunde
klippa till dem av papper. Drängarna brukade bevara dessa som
minnen genom att sätta upp dem på insidan av sina kistelock. Gillet gick
ofta omkring på åboarna, men det omtalas också, att man under
många år hade det på ett och samma ställe. Det var alltid pojkarna,
som bestodo kalaset. På något håll brukade dock flickorna ta
äggakaka med sig till gillet, och ibland kunde det vara någon av de rikaste
flickorna, som hade mjölk med sig.

Det är mycket antagligt, att prästerskapet ingripit ifråga om
maj-sjungningen, såsom tidigare antytts i denna uppsats. Beträffande
kransagillet föreligga direkta vittnesbörd om att så varit fallet. Det
verkade vid mitten av förra århundradet en präst i S:t Olof, som
hette Berg och som åt eftervärlden lämnat ryktet om sig, att han
skulle varit så oerhört sträng. Ett av hans konfirmationsbarn har som
90-årig gubbe vittnat för mig, att han varit den strängaste präst, som
funnits i hans tid i den församlingen. Han förmenade sina
församlingsbor att ha några världsliga nöjen. Ett år, när de hade
kransagille i Nötteboda, for han dit i sällskap med klockaren. När han kom
till gillet, drack de först kungens skål och sedan prästens skål. Och en
av deltagarna, som hette Per Nilsson, fick fatt i sin flicka och lät
musiken spela upp och började dansa och lät prästen se på. Men Berg
skrev upp alla, som voro där, och även bönderna, som kört för
flickorna och som voro med på gillet båda dagarna. Alla deltagarna blevo
sedan frånsatta nattvarden, tills de gått och skriftat sig. Men det
berättas, att de då i stället foro ner till grannsocknen och gingo till
nattvarden där.

Ett viktigt moment i kransagillet var, att flickorna skulle utvälja
och bekransa karlarna. De som på detta sätt utmärkts som par, skulle
sedan dansa med varandra. Och att förbindelsen inte räckte blott för
kvällen framgår av att pojken på Kiviks marknad, som kommer först
en månad senare, skulle köpa en present till sin flicka. I Danmark har
det varit vanligt, att ungdomen vid midsommar kom överens om
vilka som skulle vara ’gadebasse’ och ’gadelam’ tillsammans, det vill
säga vilka som det året skulle vara varandras utvalda. Kransen om
hattkullen i det skånska kransagillet har en direkt motsvarighet i ett
danskt gadelamsbruk. Det berättas från Jylland, att ungdomen sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free