Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friaregåvor och trolovningsskänker. Av Sigfrid Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friaregåvor och
tr o l övnings skänker
97
Bild 23. Fästmöskrin, »fästningsskrinfrån Länna sn, Uppland. Skrinet gjordes 1831
av ägarinnans fästman, Jan Ersson i Mora och innehöll, då det till henne
överlämnades: 2 silverskedar, 1 silverkappe, ett par guldringar och, enligt vad säljaren tycker
sig minnas, en silkesschalett.
muntrade pojkarna med, gällde det nog, att de voro egenhändigt
arbete, men detta var egentligen självfallet, och tanken har inte på
något sätt dominerat. Samma sak är det ifråga om pojkarnas
käresta-gåvor. Här har traditionen växlat i olika bygder. Föremålen kunde
förfärdigas av givarna själva, ofta på slåttern, vid fäbodvallarna eller
i fiskebodarna. I andra bygder har det varit regel, att gåvorna voro
utförda av särskilda hantverkare, som antingen togo emot
beställningar eller idkade försäljning på marknaderna.
Vill man sätta in i en utvecklingskedja även de gåvor, som inneburit
ett direkt frieri, komma dessa sist i raden. De höra givetvis nära
samman med de presenter, som så att säga konventionellt ingått i
ungdomens umgängesliv, men de ha fått sin mera bindande karaktär med
trolovningsgåvorna som förebild. Dessa friaregåvor äro ju också ett
föregripande av trolovningen. Det har dock långtifrån varit
nödvändigt att framföra ett frieri med en gåva, utan denna kan såsom
nämnts först lämnas, sedan de unga redan hade den saken undanstökad.
Ett frieri bands inte så starkt i traditionens bojor som en trolovning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
