Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en gemensam graf, vågade tala till er om kärlek, idag,
då allt återinträdt i sina gamla förhållanden, icke mera
eger denna rättighet. Vi äro icke mera tvenne
älskande, färdiga att hand i hand ila mot himlen:
emellan oss, åter neddragna i stoftet, står en mörk skugga,
en hotfull vålnad, bilden af en make. Men är det väl
ett brott att tänka sig, hur lyckliga vi begge skulle
ha varit, om icke en oblid slump, ett grymt öde fjermat
oss ifrån hvarandra? Hvarföre såg jag er icke
redan för ett år tillbaka, innan . . . . Ack, englar skulle
ha afundats vår sällhet!»
»Dylika bilder torde icke vara de lämpligaste för att
bringa en olycklig, en oloflig kärlek till glömska — och
glömska är ändå det mål, dit vi, för vårt eget lugn,
begge böra sträfva!»
»Hade ni uppmanat mig till tålamod, Charlotte — nå
väl! tålamod är den olyckliges dygd; jag skulle ha
samlat alla mina krafter, för att lida med styrka — men
glömska . . . aldrig, aldrig! Jag skulle glömma, att
jag en gång från edra läppar hörde ett gensvar på
min kärleks fråga? Jag skulle glömma de sällaste
stunderna i mitt lif? Nej, jag vill minnas: minnet
skall för mig bli den lykta, som lyser öfver
kommande mulna dagar. Och hvarföre, Charlotte, hvarföre
skulle jag förgäta? Det hinder, som åtskiljer oss,
finns då ingen möjlighet att det kan falla? General
Stormsvärd är en ädel, en vördnadsvärd man; men han
är gubbe, och, med menskliga ögon att se, äro hans
dagar räknade. Om han går bort, skulle ni ha mod
förbjuda mig att återupptaga det afbrutna samtalet på
Björneborg? Kom ihåg, det behöfs blott en så vanlig
tillfällighet, som en sjuttioårings hädangång ur tiden,
för att berättiga mig att till er, Charlotte, tala om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
