Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
KULT OCH KONST."
Riddar S:t Görans första bragder bestodo i lyckosamma strider
mot de otrogna. Han var den förste korsriddaren. Lycka i striden
hade madonnan gifvit honom. »Ilon sände mig», läter den nyss
anlitade versionen af legenden helgonet berätta, »sitt banér, det var
långt och hade ett rödt kors.»* I ett samtida kyrkligt skådespel
omtalas en fullständig utrustning, som änglarne bragte honom på
samma gång som fanan, sägande:
Geori, werder ritter milt
enpfanch von mir des siges schilt.
mit dem creutz hat dir got gesant
da mit er der hell fürsten überwant.2
Det är tydligen på detta, som den sista reliefen (fig. 6) syftar.
Som af det föregående framgår, synes det höjdt öfver allt
tvifvel, att de ifrågavarande relieferna framställa scener ur den helige
Georgs historia. Tidpunkten för konstverkens utförande hjälpa oss
dräkterna att åtminstone ungefärligen bestämma. Helgonets gotiska
rustning visar sålunda på åren före 1500. De uppslitsade ärmarna,
som bland annat bäras af en soldat i anklagelsescenen (fig. 1),
uppträda knappast förrän efter 1480, o. s. v. De sålunda vunna
gränserna stämma också med det gamla antagandet, att Sten Stures och
fru Ingeborgs båda vapensköldar höra tillsammans med de sex
relieferna.
På grund af det föregående synes det mig tämligen gifvet, att
vi inom Storkyrkan äga ett konstverk med ämne hämtadt ur S:t
Görans legend, stiftadt inom 1400-talets två sista årtionden antagligen
af Sten Sture och Ingeborg Tott. Om detta antagande — såsom
jag, tills motsatsen ådagalägges, känner mig böjd att tro — är
riktigt, framställer sig nödvändigtvis frågan, i hvilket förhällande stod
detta verk till det stora S:t Göransmonument, som vid samma tid
(1489) och af samma donatorer uppställdes i samma kyrka?
Till den stora S:t Göransstatyn i Statens historiska museum
hör äfven en reliefplatta, infälld å framsidan af den sockel, på
hvilken prinsessan knäböjer. Denna platta framställer, huru S:t Göran
efter striden med draken låter bygga en kyrka i den räddade
prinsessans stad.3 Helgonet har här samma drag och bär samma rust-
1 Summertheil o. s. v., se föreg. not.
3 Ein Spiel von S. Georg. Hrsg. von Ii. Greiff. Se Cermania, hrsg. von
Pfeiffer. I. S. 171. Stuttgart 1856.
3 Legenda aurea. Sid. 261.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
