- Project Runeberg -  Svenska kungadömet som furstespegel och folkföresyn /
8

(1911) [MARC] Author: Hannes Sköld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsherraväldets tid - Reaktion. - Engelbrekt och Kristian Tyrann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Var man egentligen skall bestämma adelns framträ-
dande i den svenska historien är, med det otroligt förvir-
rade tillstånd vari den traditionella historieskrivningen över-
lämnat den till eftervärldens forskare, nästan omöjligt att
utan grundligare specialstudier över frågan avgöra. Men
säkert är, att då adelsståndet omsider under folkungarna blir
erkänt pch sanktionerat, så betyder detta ej att det då
skapades genom en kunglig viljeakt, utan endast att den
föregående tidens utveckling hade nått sin slutpunkt.
Alltnog blev adeln under den följande tiden härskande,
ochkonungadömet blev till följd därav nu ett adelsko-
nungadöme. Betecknande är ju, redan i början av denna
tid, de förnäma herrarnas självrådiga uppträdande mot
Birger Jarl. Han hade utan tvivel vissa spekulationer på
den svenska konungakronan, men herrarna ville inte ha
honom utan valde hans son, och när han så inlade sin
gensaga, så underrättade man honom att man eventuellt
kunde reda sig både honom och hans son förutan. Han
slog sig då, förstås, visligen till tåls.
Under hela medeltiden och början av nyare tiden
är konungen inget annat än en lekboll i den världsliga
och andliga adelns händer. Och detta var så mycket na-
turligare, som konungen ju själv var adelsman eller fallen
efter en adelsman och därför hade en sådans tanke- och
känsloliv och ägde sina intressen gemensamma med ståndet.
Reaktion. — Engelbrekt och Kristian Tyrann.
Klassprivilegier betyder ju detsamma som klassför-
tryck. Adelsprivilegierna blev därför inseglet på bonde-
klassens underkuvande och exploatering, och om nu även
inte någor. direkt livegenskap någonsin existerat i Sverge, så
har det funnits en så mycket faktiskare indirekt. Egentligen
gjorde säkert våra historieskrivare klokast i att inte skryta
så mycket med frånvaron av den lagbeslutade träldomen
då träldomen ändå fanns till gagnet, om den också inte
fanns till namnet. För övrigt hade ändå länsherren ett
visst intresse att åtminstone uppehålla livet på sina livegna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 8 21:23:13 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kungadom/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free