Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismen och konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Men var det borgerliga konungadömet en anakro-
nism, så skulle det socialistiska konungadömet bli det ännu
mer. Det kan rent av tyckas, som om ett dylikt skulle vara
lika orimligt som ett republikanskt konungadöme. Och alla
försök att göra arbetarna konungatrogna bör helt visst
avvisas på det sätt som inviterna till de belgiska socialisterna
vid konung Alberts tronbestigning. Konung Albert lär näm-
ligen ha förklarat sig vara socialist, och man resonnerade
som så, att en socialistisk konung borde väl finna stöd
hos socialisterna. (Den belgiske konungens glorvyrdiga
socialism påminner, inom parentes, betänkligt om den repub-
likanism, som en av våra tronföljare en gång säges ha
bekänt sig till: »Jag håller på republiken överallt — utom
när det gäller Sverge.») Den belgiska socialdemokratin lät
emellertid inte dåra sig av sirenrösterna; i stället för
att falla till fota och tillbedja, utfärdade dess centrala ut-
skott en ljungande proklamation, som gav uttryck åt social-
demokratins allmänna principiella hållning i frågan och
som slutade med de stolta orden: »Leve den sociala
republiken»!
Den svenska socialdemokratins sista kongress fastslog
att »socialdemokratin självklart är ett republikanskt parti».
Om nu detta är sanning, så synes det icke vara lika sant,
att socialister självklart är republikanska. Ferri, den fram-
stående italienske socialisten, har ju på sistone, likt en ny
Saint-Simon, bekänt sin tro på konungadömets förmåga
att genomföra de stora sociala kraven. I liknande rikt-
ning uttalar sig en och annan författare i de tyska revisio-
nisternas tidskrift. Här hemma har vi ju åtminstone i nå-
gon tid, haft en monarlrisk socialist: Ossian-Nilsson.
Om det sålunda vill synas, som den republikanska
agitationen redan innanför socialdemokratin kunde ha sitt
berättigande, så är detta desto mer fallet när det gäller
de stora massorna. Med konungadömets avskaffande är
naturligtvis inte målet för våra ansträngningar nått. Det
torde inte ens vara säkert, att dess störtande kommer att
ske förrän i och med genomförandet av den socialistiska
republiken, liksom världsfreden troligen väl kommer att bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
