Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Det var särskildt en omständighet, som gjorde sa-
ken obehaglig för Sverre. När Erik var färdig att efter
föreskrifven fasta undergå profvet, förestafvade konung-
en själf honom eden på följande sätt: »Därtill lägger
jag mina händer på relikerna och boken, och det hän-
skjuter jag till Gud, att Han låte min hand så visst
komma oskadd från järnet, som jag är konung Sigurds
son och Sverres broder.> Med de sista orden ville
naturligtvis konungen på ett behändigt sätt och utan
att för egen del riskera något skaffa ett bevis för sin
egen arfsrätt till kronan. Men Erik lät icke narra sig.
»Så visst,» sade han, »låte Gud min hand komma
oskadd från järnet, som jag är konung Sigurds son,
— men jag vill icke bära det för att bevisa någon
annans härkomst än min egen.»
Hur förtretligt än allt. detta måste ha varit för
Sverre, höll han likväl god min, erkände Erik som sin
broder och gjorde honom till en af höfdingarna i sin
hird. Erik, som hädanefter vanligen kallades Erik
konungsson, blef en trogen anhängare till Sverre och
mycket omtyckt af sina underlydande.
Sverre bygger nya krigsskepp.
edan före den djärfva och lyckliga expeditionen
Ri Bergen hade Sverre låtit i Trondalagen påbörja
byggandet af några stora krigsskepp. Ett af dem,
hvilket, sedan det blifvit satt i sjön, helgades åt jung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
