Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Analytisk afdelning: kunskapsanalytik - Kap. V. Om kunskapens innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Om intuition: Volkelt, Erf. u. Denk., S. 346, 352, Sahlin, Grundf.
i logiken, II, s. 16 ff, Larsson, Intuition.
Den frågan ställer sig nu, om all kunskap på grund af sin
intui-tivitet blir af en genomgående åskådlig och bildartad natur och
huruvida att vara medveten i grunden blir liktydigt med att hafva
medvetandet mer eller mindre fyldt af åskådningar och bilder?
Utredningen af detta spörsmål synes närmast böra fästa sig
vid tvänne punkter: hvad innebär 1) åskådlighet i begreppets
vidaste betydelse, och i hvilken grad är 2) den åskådlighet, som utgör
åskådlighetens ursprung och typ, nämligen synsinnets åskådningar,
bestämmande för den kunskapliga uppfattningen i dess helhet?
Att det icke finnes någon kunskap utan objekt och innehåll
är en afgjord sak. Om man nu med åskådlighet i vidsträckt
bemärkelse förstår just föremålsbestämdhet, så är det tydligt, att
all kunskap blir af åskådlig natur, ty icke blott kunskapsobjektet
är ett föremål, utan äfven innehållet kan anses bilda ett sådant,
så mycket mera som ingenting hindrar, att detta själft sättes som
ett logiskt subjekt, hvilken då i sin ordning uppträder med de eller
de bestämningarna; det måste för öfrigt objektiveras så, om det
skall kunna uppmärksammas med vederbörlig grad af reflektion.
Denna åskådlighet står ock i samklang med det egentliga
åskåd-ningsföremålets (tingets) egenskap att liksom sammansluta sig till
ett enhetligt och indiviauelt begränsadt helt. Enär nu allt
förnummet, detta må framträda som ett objekt eller som en predikativ
bestämning, i själfva värket presenterar sig för medvetandet under
formen af ett dylikt inom sig relativt slutet och individuelt helt,
så röjer sig för så vidt ett åskådligt element i all kunskap.
Åskådlighet innebär då, som sagdt, föremålsbestämdhet öfverhufvud. Denna
åskådlighet kan för öfrigt betraktas som en följd af den subjektets
och objektets korrelativitet, som förut flere gånger framhållits.
Men det är visserligen i mycket olika grader af prägnans, som
föremålsbestämdheten framstår för medvetandet — mera utpräglad
är den, då det förnumma intager ställningen af ett kunskapsföremål,
mindre då det utgör ett kunskapsinnehåll. Att dock äfven det
senare har en tendens att förskjuta sig så, att föremålskategorien
blir den dominerande, har Wundt uppvisat i sin Logik1. Det är
detta intressanta fenomen, hvilket han betecknar som "die
katego-riale Verschiebung der Begriffe".
Åskådlighet i vidsträckt bemärkelse innebär, som angifvet,
"Gegenständlichkeit". Denna framträder i sin ordning i sin mest
1 Bd 1, S. 123 o. f.; jfr ibid., S. 472,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
