- Project Runeberg -  Kunskapslära /
284

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIII. Om criterium veri. Vissheten. Olika former af försanthållande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

stämdhet. Det är emellertid af principiell vigt att här framhålla att
exakthet är något, som subjektet ensamt icke förmår åstadkomma,
utan först med tillhjälp af objektiva hjälpmedel. Det gäller med
andra ord "die Unterschiede der Empfindung auf messbare und
zählbare Unterschiede der objectiven Ursachen [zu] reducieren, denn
hier glauben wir ein von individuellen Differenzen freies und
zugleich begrifflich vollkommenen bestimmbares Gebiet von
Vorstellungen vor uns zu haben" \ Och att många af de tillgängliga
objektiva hjälpmedeln icke allenast äro precisionsinstrument, som
möjliggöra en allt exaktare uppfattning af de motsvarande
föremålen, utan ock kunna anses utvidga våra sinnen och deras
per-ceptionsförmåga och för såvidt utgöra bestämda sinnessupplement,
har Wiener på ett intressant sätt exemplifierat i sin i det
föregående citerade afhandling.

Om kvalitativ exakthet: Sigwart, Logik, Bd 2, S. 100 ff, "Wundt,
Logik, II: I, S. 401 ff.

Den omständigheten att varseblifningen på antydt sätt kan
exaktgöras utplånar dock icke dess subjektiva grundkaraktär.
Men dess subjektivitet blir genom det objektivt- metodiska
tillvägagångssättet rektifierad och liksom renad i det den befrias från illegitima
subjektiva tillsatser. Genom sin öfvergång till värklig
iakttagelseföreställning vinner varseblifningen äfven — och för det andra2
— i allmängiltighet. Den omedelbara varseblifningen är afgjordt
individuell samt varierande med det varseblifvande subjektets
tillstånd; genom sin objektiva måttbestämdhet blir den däremot
inryckt inom allmängiltighetens sfär. Den punkt, där den individuella
uppfattningen störande skulle göra sig gällande äfven inom den
senare, vore väl där bestämmandet af själfva det objektiva
måttförhållandet försiggår. Men därvid reduceras subjektivismen och
individualismen till ett minimum. Om t. ex. ett metermått
angifver fem centimeter såsom längden af en uppritad linie kan därom
knappast förekomma någon olika mening. Hvarpå beror detta?
Hvarför växlar icke uppfattningen af ett dylikt rumsmått lika väl
som af t. ex. ett föremåls lukt eller smak? Svaret måste blifva,
att objektiviteten själf här är af en konstans, som tvingar till en
motsvarande konstans och allmängiltighet i uppfattningen. Äfven
är att framhålla, att den inspelande och dominerande
rumsåskådningen, hvilken kan sägas utgöra den specifikt geometriska grund-

1 Sigwart, a. et., s. 108.

2 Jfr s. 281.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free