- Project Runeberg -  Kunskapslära /
408

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVI. Erfarenhetskategorierna - A. Den yttre erfarenheten - 2. Mångfald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408

Upptaga vi nu först mångfalden till skärskådning, så visar
sig denna grundlägga en kategori, hvilken visserligen icke
afgifver ett så rikt system af specialbestämningar som tingets, men
användes lika långt, som den yttre erfarenheten sträcker sig. Och
sitt oupphäfbara korrelat äger mångfalden i diskretionen.
Mångfalden af ting konstituerar en mångfald, emedan den yttre
erfarenhetsvärlden är liksom utskiftad på ett diskontinuerligt helt af
från hvarandra skilda (diskreta) föremål. Tingen existera såsom
inom sig relativt slutna och sammanhängande enheter, men icke
blott dessa begränsa sig inbördes såsom utom hvarandra fallande
föremål, utan äfven inom sig företer hvarje gifven kropp en viss
diskretion och mångfald. Hvarje sådan är t. ex. uppdelbar i ett
obestämdt stort antal delar.

Mångfalden och diskretionen röja sig ock på annat sätt.
Den mest påtagliga formen af mångfald är visserligen den nu
påpekade, af rummet bestämda, hvilken må betecknas som en
åskådningsmångfald. Lika obestridlig är emellertid den kvalitativa
mångfalden, hvilken har sitt ursprung i den åtskilnad, som
framträder dels mellan de olika tingkvaliteterna, dels inom hvarje
särskild kvalitetkrets’ område. Så företer en apelsin en mångfald
diskreta kvaliteter — färg, lukt, smak, mjukhet m. fl. —, och ett
ackord bildar inom sig ett likaledes diskret helt af bestämda
partialtoner. Ännu en mångfaldsart är faktisk: mångfalden i tidens form.
All mångfald är i viss mening af en dylik tidsdiskretion, enär tiden
indrager allt förnummet inom sin dimension, men i vissa fall
framträder den tidsbestämda mångfalden särskildt prononcerad, t. ex.
då en sig rörande kropp intager sina successiva lägen. Genom
tidens öfverallt inspelande form blir erfarenhetsvärldens
mångfaldsbestämdhet följaktligen extensiv i tvänne hufvudbemärkelser, den
blir rumligt-extensiv samt af en viss tidsextensitet. Men strängt
taget existerar ingen värklig erfarenhetsmångfald, som icke äfven
utgör en kvalitativ sådan.

Om begreppet mångfald: Cohen, Logik, S. 122 ff., Hartmann, Krit.
Gründl., S. 97, Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 276, Lotze, Metaph., S. 364
ff., wundt, System, S. 236 ff.

Genom att omfatta alla dessa — och för öfrigt äfven andra
— mångfaldsformer kommer erfarenhetsvärlden att bilda ett
oändligt rikt mångfaldsinbegrepp. Den närmare analysen af
mångfalden leder ock till allehanda spekulativa spörsmål, hvilka vi dock icke
hafva anledning att här upptaga till uttömmande utredning. En
hithörande fråga bör dock upptagas till kort behandling: är någon
gräns satt för mångfalden?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free