Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
åstadkommande ("frambringande") grund eller en effektiv
princip. Bland de många betingelser, hvilka en till en bestämd
förändring predeterminerad ordning är understäld, är det alltid en eller mer
än en, som måste öfvergå till en dylik effektiv faktor, för att den
inaugurerade förändringen öfverhufvud skall inträda. Denna är alltså
den egentliga orsaksfaktorn, causa efficiens. Den variation hos
betingelserna, som utgör ett nödvändigt antecedens till en dylik
förändring, är följaktligen i främsta rummet en variation af det
slag, som innebär eller medför en värklig orsaksfaktors uppkomst.
Men betingelser äfven under formen af vilkor förefinnas alltid vid
hvarje kausalförhållande. Knifven biter icke på ett huru som hälst
beskaffadt ting, och icke hvilken knif som hälst biter på ett visst
föremål. En förändring eller ett skeende återför sig därför alltid i sin
fullständiga bestämdhet till ett helt af orsaker och vilkor. Om
t. ex. en kanonkula genomborrar en pansarplåt, utgöres den
egentliga orsaken af kulans rörelseenergi, men nödvändiga vilkor äro å
ena sidan att någon affyrat kanonskottet, å andra att plåtens
tjocklek icke öfverskrider ett visst mått. Att tillägga är för öfrigt att
de antecederande vilkoren för möjligheten af den egentliga
orsakens till ett skeende värksamhet äro de s. k. causce occasionales
("föranledningsorsakerna")Alla vilkor äro dock icke dylika causce;
ett vilkor behöfver icke nödvändigt utgöra en anledning eller ett
skeende. Äfven en rent oföränderlig förutsättning kan vara ett
vilkor; så är materiens konstans vilkoret för kemien såsom exakt
vetenskap.
Huru nu orsaken än värkar, så är den alltid yttre i förhållande
till sin effekt. Den måste hafva något värksamhetsmaterial,
dälden åstadkommer sina värkningar; dessa skulle annars icke vinna
realitet. Men orsaken kan själf icke på samma gång vara orsak
och material; detta senare måste därför vara något annat än
orsaken, d. v. s. något yttre. Så är ock obestridligen förhållandet vid
all mekanisk (fysisk) kausalitet: orsaken och värkan falla utom
hvarandra, då värkan ju här reducerar sig till en eller annan
förändring i en kropps eller ett kroppsligt systems tillstånd af rörelse eller
hvila och orsaken — i typiskt fall — utgöres af någon annan i rörelse
sig befinnande kropp, som genom beröring, stöt och tryck
åstadkommer den nämda effekten. Äfven den substantiella kausaliteten
blir en yttre, enär, oafsedt huruvida det substantiella värkligen är
en rumligt bestämd realitet eller icke, substanserna bilda en diskret
mångfald och förändras med hänsyn till sina inbördes ställningar,
1 Se därom Liebmann, Zur Analysis der Wirklichkeit, S. 192, Lotze, Metaph.
S. 108, samt Ostwald, Vorlesungen über Naturphilosohpie, s. 299.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
