- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
606

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 63. ”När träden ha slagit ut — mörk karlsperson med svart arbete — en blank metallvara...”

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

att han hade ett uppdrag att passa på. Följd av hennes
vänliga ord och ögonkast, hade den unge mannen
kommit till dörren. Här räckte hon ut sin hand ännu
en gång, och Cello blev vid avskedet verkligen ett
ögonblick litet förvirrad; hans stora aktörskonst skulle icke
räcka så länge till. Kanhända fröken Åvik märkte
något? När de stodo i tamburen, hade en tystnad
inträtt, varefter den unga damen, liksom för att lösa en
spänning och avrunda avskedet, yttrade:

— Och så vackert väder vi har fått nu också____

— Ja, svarade Cello, ja, det har vi verkligen fått.

Träden ha äntligen slagit uti

*



Medan nu Cello, gripen av flickans bild, som
alltjämt rörde sig framför honom, småmyste mot honom
och samtalade med honom, medan den unge mannen,
hopplöst kär, glömsk av ingenjör Planertz, glömsk av
alla sina föregående lidanden, med spänstiga steg
marscherade neråt gatan, leende ett självsäkert löje
och med ögonen stirrande i trottoaren, storsprang
Märta Åvik upp på sitt rum. Hon trodde, att Glada
Kalle hade avlägsnat sig, men fann till sin förvåning
väninnan fortfarande kvar. Glada Kalle satt på
soffkanten, dinglande med benen, sakta visslande, medan
hon, försänkt i drömmerier, tycktes vilja genomborra
tapeten med sina vitt uppspärrade ögon.

— Så bra, att du var kvar, ropade Märta Åvik i
upphetsad ton. Du må tro, att jag har nyheter. Kan
du gissa vad?

— Nej, vad? Vad för något?

— Du kan inte gärna tänka dig, vad jag har här i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free