Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
buskar, som växa på bergssluttningarna. Bladen få under vissa
timmar ligga i högar och liksom jäsa, hvarigenom de få en
mörk färg och undergå vissa kemiska förändringar, som göra
dem i mångas tycken både mera välsmakande och hälsosamma.
Därefter rullas de, rostas å heta järnplåtar, lufttorkas och rostas
åter, hvarefter de förpackas i lådor, klädda med blyfolie eller
med blad af pharusväxten
och utvändigt lackerade och
målade med kinesiska
bokstäfver; de finaste sorterna
försändas i blecklådor.
De flesta svarta tésorteriia
komma från Kina och Japan.
De vanligaste äro:
PeJckoté, som anses vara
den ädlaste, mest aromatiskt
doftande och följaktligen också
dyraste af alla de svarta
té-sorterna. Det består af unga
toppskott, skördade tidigt på
våren, fivilkas blad undertill
äro betäckta med silfvergrått
fjun. Ju rikare detta är, desto
högre anses kvaliteten vara.
På handelsspråket kallas fjun et
"blomma".
Det finaste pekkotéet
består endast af bladspetsar;
sämre sorter bestå af släta,
gul- eller mörkbruna blad,
men inga svarta. S. k.
orange-pekko, som har en mycket
stark lukt af orange eller
jasmin, är oftast parfymeradt. Det
blandas vanligen med andra
tésorter.
Ett godt, äkta pekko har en angenäm, ej alltför stark hölukt;
är lukten alltför stark, kan man misstänka uppblandningar med
välluktande blad eller blommor af främmande slag. När man
slår hett vatten därpå, behöfver infusionen draga ganska länge,
men man erhåller sedan en dryck med vacker, guldgul färg och
en behaglig arom.
Fig. 52. Gren af kinesisk tébuske (Congo-té).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
