Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där solen är varm och där det aldrig snöar. Hon vet
inte vad strapatser vill säga, och nu får hon slita ondt
under hela resan. Tänk er bara, sextiofem grader
under nollpunkten i morse, och det är hon ute i, hon går
och går, hennes andedräkt fryser, hennes läppar bli
is-belagda och hennes ögonbryn vita av rimfrost. Och hon
är mycket trött och styv i alla leder. Vartenda steg hon
tar gör ondt- Det är som en ond dröm för henne. Men
som upplösning på den drömmen ser hon alltid för sig
ett uppvaknande i Dawson i armarna på sin trolovade.
Men tänk om det inte finns någon Floyd Vanderlip i
Dawson då hon kommit dit? Det blir intet lyckligt
uppvaknande ur en ond dröm, utan början till en ännu värre
dröm. Och hon är en liten flicka, inte en stark kvinna
som tar allting kallt. Hon kommer att bli förtvivlad,
och här känner hon ingen, och hon kommer att gråta,
gråta, gråta. Har ni sett en kvinna gråta, Charley? Kom
ihåg att hon är bara en liten flicka.
Sitka Charley. Hm. Som ett barn.
Freda. Ja, låt oss säga så, som ett barn. Hon kan inte
uthärda smärta.
Sitka Charley. Ja, om man gå för mycket på resa, det
göra ondt.
Freda. Nej, nej . . . (lägger handen på hjärtat.) Ont
här.
Sitka Charley. Hm. Jag förstå. Sjuk. Hjärtlidande.
Tag har sett en man sjuk på det sättet. Han falla ned
död ... så här.
Freda (retligt.) Nej, ni förstår inte.
Sitka Charley (förbryllad.) Kanske inte. Alla
kvinnor fjolliga.
Freda (småler.) Jag tror nog att jag kan förklara det
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
