Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 10 -
icke att vissa kvinnor kunna äga stora
själs-gåfvor och vissa män stora ömhetskänslor. Men
det hindrar mannen att lefva lika helt i sina
känslor som i sina verk; det hindrar kvinnan
att lefva lika helt i sina verk som i sina känslor.
Detta omöjliggör för ingendera en rik utveckling
af både själ och kropp, af både intelligens och
känsla. Men det omöjliggör att det ena könet
kan hafva en lika stor aktivitet på den andras
som på sitt eget område. Och däraf följer att
mannen måste hafva skapat och skall fortfara
att skapa det för kulturen mest väsentliga på
idéens område, och att kvinnan måste hafva
skapat och skall fortfara att skapa det för
kulturens mest väsentliga på hemlifvets område.
En och annan kvinna kan utan tvifvel föda ett
barn och skapa ett snilleverk. Men samma kön
kan icke med samma intensitet lefva på de två
stora lifsområdena, och därför åstadkommes det
högsta, det evigt blifvande af hvardera könet på
dess eget område. Och följdsatsen blir då: att
kvinnan med sina snilleverk ej kommer att nå
mannens högsta höjd, och att mannen i sitt
känslo-lif icke kommer att nå kvinnans djupaste djup.
Kvinnans lifsverk är dock icke mera
förgängligt än mannens.
Hvarje barn, en mor föder åt släktet, är
visserligen dödligt. Men hvarje känsla hon sätter
in i dess fostran lefver inom släktet för alltid.
Från mödrarnas knän går släktled efter släktled
med renare vilja och mildare känsla. Lyfta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
