Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt språkförråd några ord, med vilka lånorden
associera sig och av vilka de kunna förklaras;
uppsöker han sådana förklarande associationer, så
råkar han i regeln på villospår [1].
Dessa lånord hava därför svårt att övergå från de
bildades språk (uti inskränkt betydelse) till det
gemensamma, man blir tvungen att undvika dem i varje
skriftlig eller muntlig framställning, som är ämnad
för de breda lagren, för personer av »folket», och i
allmänhet tålas de ej, när uttrycket höjer sig till
större ädelhet eller innerlighet.
I själva verket är det till stor del just lånorden
från franskan, latinet och grekiskan, som befästa
svalget mellan »de bildades» och »de obildades»
språk. Men detta svalg är redan alltför brett,
man bör snarare bemöda sig att minska det än att
vidga det. Därför, när man finner skäl att låna ett
ord, bör man – liksom vid nybildning inom språket –
helst se till, att det ord, man vill införliva med
vårt tungomål, »låter svenskt», och att det genom
jämförelse med redan brukliga svenska ord blir klart
till sin betydelse.
Detta lyckas rätt ofta, då man lånar eller efterbildar
ord från något med svenskan nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
