Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högt värderade sällskapstalanger, utan stundom rent
av till förvärvskällor.
Man kan antaga, att de högättade norska stormän,
vilka utvandrade till Island för att icke nödgas
böja sig under Harald Hårfagres övermakt, i det hela
stodo på höjden av sin tids och sitt lands bildning
samt isynnerhet voro väl förtrogna med sådana sägner
och sånger, som förtäljde deras egna stamfäders och
ättmäns bragder. Vinteraftnarnas längd, gårdarnas
avskilda läge ökade innebyggarnes håg för berättande,
de stora folkmötena för lagstiftning, lagskipning,
handel eller nöjen gåvo rikliga tillfällen till utbyte
av bygdesägner, utrikesresorna anskaffade nya ämnen
i mängd. Snart ser man ej blott isländska skalder
vara välkomna gäster eller fast anställda vid de
nordiska hoven, utan även andra islänningar, som lärt
sig utantill ett större antal dikter eller förstodo
sig på att förtälja en hop sagor, kunde räkna på att
åtminstone i den norska konungshirden erhålla kost
över vintern och vid avskedet ståtliga gåvor.
Också efter litteraturperiodens början intygas
islänningarnas överlägsenhet i framställningskonst,
därav att de norska konungasagorna nästan uteslutande
kommo att författas av islänningar, så att till och
med en norsk konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
