Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiens vittnesbörd om afgudarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att folket däraf skulle inse, huru uppriktig sorg de hade.
Ekbohrn, Molin, Fjellstedt m. fl. säga oss, att den i skriften
omtalade Baal, Bel, Jupiter, Grad, Molok och Tammus är en och
samma. Att „himlens drottning", den moder, som firas under
de många olika namnen, är Semiramis, Nimrods gemål. Att
Saturnus och Jupiter (samt Orion d. ä. stjärna) är Nimrods
förgudningsnamn.
Eusebius, den gamle kyrkohistorie-skrifvaren säger: att „Ninus och
Semiramis (Semila) regerade i Abrahams tid." Apolodorus säger: „Ninus
är Nimrod." „Ett af Nimrods namn var Tammus." Hislop säger:
„Feniciernas och Assyriernas kvinnor begräto Tammus; Egyptiens kvinnor
begräto Osiris; på samma sätt begräto kvinnorna Bacchus, hvilkens namn
betyder: den begråtne eller sörjde." Ekbohrn säger: „Frigga är enl. nord.
mythol., Odens maka, gudars och gudinnors härskarinna samt Balders
moder. Hon är härskarinna öfver gudaboningen Folkvang,
fruktbarhetens, kärlekens och sångens gudinna.
Easter=sunday (Isis-soldag). Påsksöndag kallas rätt ut för
Easters dag ibland alla engelsktalande folk. Hvem är då denna
Easter? (1 Kon. 11: 5, 33; 18: 26; 5 Mos. 7: 9—26; Apg. 7: 40.)
Webster säger: att „namnet antages härleda sig från Eostre,
kärleksgudinnan eller nordens Venus, till hvilkens ära en fest firades utaf
våra hedna förfäder i april. Därför kalla germanerna denna månad
„Eoster-månath". Beda och andra hålla Easter för att vara sidoniernas
Astarte". (Påskalammet kallas „Eosterlam", d. ä. Astartelam.)
Han kallar Margareta, drottning af Sverige, Norge och
Danmark, för „Nordens Semiramis". (Websters Compl.
Dictionary.)
Ekbohrn säger: „Astaroth (af eb. Aschtôreth), är aftonens,
skymningens eller kvällens gud hos sidonierna och andra österländska folkslag
med afseende på de sinliga nöjen, som denna del af dygnet kan erbjuda;
däraf den grekiska Astarte, feniciernes Venus eller kärleksgudinna"....
„Isis (är) Osiris’ gemål, en kvinlig gudomlighet hos egyptierna, konstens
och vetenskapens uppfinnarinna".
Josefus säger: „Ett Isis tempel fanns i Eom, och det var brukligt
för kvinnor att där offra sin dygd åt kärleksguden Anubis.... (Detta
visar, att Babels gudstjänst flutit ned till och bibehölls i Rom.) En
mycket aktad och gudfruktig, hög dam lockades att tillbringa natten i
templet. Både hon och hennes man fröjdade sig storligen öfver gudens
nådiga val, tills en af dem väl känd ädling, som förut gjort många
misslyckade försök att komma henne på fall, öppet gjorde spe af henne,
erkännande, att presten varit honom behjälplig, och att han såsom guden
lyckades öfver förväntan. Regeringen nödgades då på många dylika
bedragnas begäran stänga templet."
Egyptierna kallade Isis äfven „Athor", d.ä. „Guds boning". På ett
af hennes tempel i Egypten stod följande betydelsefulla ord: „Jag är allt
som har varit, är eller skall bli.... frukten, jag frambringat, är solen."
En af hennes titlar var „Balti", d. ä. „nådiga, regerande frun". Däraf
kommer katolikernas „Madonna", Eng. „Mylady", som i vår almanacka
utmärkes med „Vår fru".
Pesten förekommer ännu hos många folk på skilda tider.
Kineser, ryssar och romerska katoliker fira den på olika tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
