Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteratur, som där gjordes och af flitiga munkar och nunnor
afskrefvos. Så liflig var den litterära beröringen mellan
Wadstenaklostret och dess dotterkloster, att ett särskildt
svenskt-danskt »birgittinerspråk» uppstod. Äfven
själfständigt författarskap idkades i dessa kloster; särskildt är att
märka abbedissan Margaretha Clausdotters Birgitta-krönika.
En ny tid, som i mycket bildar den skarpaste motsats
mot sin föregångare, inbröt med reformationen. Hela
femton- och början af sextonhundratalet upptagas af teologiska tvister,
det litterära intresset koncentrerar sig kring dessa; men här
var intet fält för kvinnan. Hela denna period i vår
litteraturhistoria har också intet att bjuda för vårt närvarande
syfte, med undantag af några dikter i de till vår tid bevarade
handskrifna visböckerna, af hvilka ett par tillhört adelsdamer.
Den humanistiska riktning, som äfven norr om Alperna
utmärker den nya tiden och som hos oss till en början fått
stå tillbaka för den religiöst reformatoriska, blir under
drottning Christina och till stor del genom hennes inflytande allt
mera härskande. Gustaf Adolfs dotter gör, som en hennes
biograf sagt om henne, intryck af en renässanspersonlighet
— rikt utrustad, finbildad, men egoist och kosmopolit. Också
ha hennes arbeten, skrifna på utländsk botten och på franska
och sent publicerade, ej utöfvat något inflytande på vår
litteratur. De viktigaste äro några samlingar aforismer, i
vissa afseenden påminnande om Larochefoucauld’s, samt början
till en själfbiografi. Högst stå dock kanske hennes bref, som,
vid en tid då brefskrifningen utbildades till en konst, söka sin
like i stilens ledighet och skönhet och innehållets gedigenhet.
Genom ett egendomligt sammanträffande kom äfven
Christina, den andra svenska kvinna, som vunnit europeisk
ryktbarhet, att sluta sina dagar i Rom. Sedan hon 1654
vid tjugu åtta års ålder afsagt sig kronan och kort därefter
öfvergått till katolicismen, tillbragte hon en stor del af de
närmaste åren på resor, men från 1668 till sin död 1689 var hon
bosatt i Rom. Här blef hon en »medelpunkt i det litterära
lifvet» i lika hög grad som Birgitta på sin tid i det religiösa
och utöfvade genom sin »Accademia Reale» ett förädlande
inflytande på den dåtida förkonstlade italienska poesien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
