Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sefulla aret 1848 gick in stilla och utan nagot, som i danska
monarkin tydde pa inbrytandet af det stormiga ovader, hvar=
till det alltmer dragit ihop sig under kung Kristian VIIL
Hans dod i borjan pa aret medforde den forsta ovadersig=
nalen. Under infiytande af faderns gamla radgifvare och
bunden af 1846 ars oppna bref och ett af fadern efterlam=
nadt forfattningsutkast, utfardade hans son och eftertradare
Frederik VII den 28 januari 1848 ett forfattningsreskript,
hvarigenom visserligen envaldsmakten afskaffades, men som
ock meddelade hans afsikt att infora gemensamma stander
for konungariket Danmark och hertigdomena. I dessa stan=
der skulle hertigdomena fa lika manga representanter som
kungariket, och skulle de sammantrada omvaxlande i ko=
nungariket och i hertigdomena. Ingen forandring i de dit=
tillsvarande provinsialstanderna eller i forbindelsen mellan
hertigdomena eller i forhallande till det tyska forbundet.
Detta tilltalade hvarken danskarne eller tyskarne. De
forre kunde dari ej se annat an en hel= eller halfmedveten
slesvigholsteinianism, och i all synnerhet funno de oratt=
fardigt, att hertigdomenas 850,000 invanare skulle fa lika
manga representanter som konungarikets 1,350,000. De le=
dande oppositionstidningarna Fsedrelandet m. fl. fingo har=
vid anslutning fran flera framstaende och ansedda man, som
profesorerna J. N. Madvig och A. F. Krieger, pastor Ditlev
Gothard Monrad och kapten Anton Frederik Tscherning,
alia man hvilka sedan skulle spela en mycket bemarkt och
betydande roll’ i de foljande arens politiska lif. De sam=
tidigt allt skarpare hos det slesvigholsteinska partiet fram=
tradande revolutionara tendenserna drefvo rorelsen inom
Danmark allt mer och mer ofver i utpragladt nationell och
oppositionell riktning. Det uppstod en verklig folkrorelse, som
i intrycken fran februarirevolutionen hamtade allt storre mod
och sjalftillit och en dittills i Danmark okand fart och energi.
Handelserna i Paris hade visat, huru ringa motstandskraft
en kungamakt, som endast stodde sig pa privilegierade klas=
ser, hade gentemot en kraftig folkstamning. Det var, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
