Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin skaldeförmåga, fastän dess låga plats i samhället hindrade
dess skärare blomster att utvecklas.
Afven på det andliga området, inom hvilket dock den
finska litteraturen var i starkare tillväxt, voro produkterna på
denna tid för det mesta öfversättningar. Det största
originalarbetet var kapellanens i Wehnio, Anders JBjörkqvists (f 1809)
postilla (“Uskon harjoitus autuuteen"), hvilken utkom 1801 och
sedermera har upplefvat flere upplagor. Andliga rörelser hade
under loppet af seklet uppstått på några ställen och stundom
antagit ganska originella former. Jakob Böhme’s mysticism
hadc redan i början af detta tidehvarf vunnit insteg i
Österbotten. Aren 1783—1790 spred sig till trakterna af Vasa en
likartad andlig väckelse; dess upphofsman var en
strumpväfvare-gesäll från Stockholm, Anders Collin, och denne mans
sände-bref samt andra andliga skrifter öfversattes till finskan och
begagnades mycket i manuskript. Omkring år 1775 hade
bondedottren Anna Rogel från Sastmola genom sina
predikningar väckt mycken uppmärksamhet, men någon egendomlighet
i läran förmärktes ej hos henne. På irrlärans och bedrägeriets
afvägar råkade deremot glasmästaren Jakob Walluiberg i Lappo
år 1798 samt hans lärjunge Wasumäki i Kuortane 1799, i
det de båda förkastade äktenskapet och andra kyrkliga
inrättningar. En ännu oförsonligare fiendtlighet mot
samhällsordningen vilade Elias Hänninen i Kangasniemi 1804—1808,
hvilken rentut predikade egendomsgemenskap eller öppen
kommunism. Öfver hufvud var tidsandan på denna tid icke
synnerligen benägen för en ifrigare religiositet, och isynnerhet inom de
högre klasserna förmärktes mycket inflytande från Gustaf III:s
glada och lättsinniga hof. Deremot började ett angenämt
sällskapslif och konstrijutningar vinna insteg äfven i Finland.
I Åbo spelade stundom någon från Sverige kommen
teatertrupp, och musikaliska sällskap bildade sig ej allenast i Åbo,
utan äfven till och med i den aflägsnaste landsorten, t. ex. i
Kuopio. För öfrigt började olikheten i bildning och språk
redan kännbart verka störande på umgänget emellan de olika
samhällsklasserna: tjenstemannaklassen hade redan i anseende
till språket blifvit nästan svensk, och ehuru
samhällsinrättnin-garna lofvade samma skydd åt en hvar, fick likväl den linska
befolkningen, som ej förstod det främmande rättegångs- och
embetsspråket, lida mycket trångmål. Porthan skref med an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
