Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Williimnstrand, Nyslott, Sordovala och Kexsholm, d. v. s. genom
hela landskapet, hvars ställningar oeh förhållanden han sålunda
med egna ögon fick taga i betraktande. Då nämnda
kommissions arbeten ej förde till målet, så nedsattes åter 1810
en ny kommission för samma ändamål. Men hos Alexander
synes derjämte redan nu den tanken hafva vaknat, att endast
en förening med det finska moderlandet skulle förmå öppna
för dessa trakter vägen till en lyckligare framtid, och sålunda
förbereddes den stora förändring, hvarom vi längre fram blifva
i tillfälle att tala.
Hvad detta landskaps kulturförhållanden i öfrigt angår,
hade Katharina II äfven i detta afseende begått ett beklagligt
misstag, då hon förvandlat de ursprungliga elementarskolorna
till folkskolor, hvilka inrättades, en högre eller s. k.
“normalskola" i Viborg 1788 och en annan i Fredrikshamn, samt lägre
i landskapets öfriga städer. Sålunda fans ej mera i hela
landskapet någon egentlig lärd skola; ty dessa normalskolor voro
endast högre borgarskolor, i hvilka hufvudsakligast nyare språk
lärdes. Då dertill kom kejsar Pauls ukas af den 9 April
1798, i hvilken förbjöds besökandet af utländska skolor, och
innevånarne i ryska Finland sålunda afstängdes från Åbo
akademi, så kan man ej förvåna sig öfver, att den allmänna
bildningen gick bakut på ett märkbart sätt. Föret Alexander I
återstälde läroinrättningarna i ett bättre skick, i det han år
1805 lade grunden till Viborgs gymnasium. För folkets
undervisning hade man från år 1781 begynt tillsätta skollärare i
hvarje socken. Men sjelfva presterskapet försjönk till lära och
lefverne i allt djupare råhet, och Viborgs konsistorium klagade
år 1791, att “flere presters själ var svartare än färgen på
deras mörka drägt“.
Landskapets ställning i förhållande till kejsarriket blef
vid slutet af detta tidehvarf förändradt äfven deruti, att nu
slutligen friheten från soldatutskrifning upphörde, och
rekryt-uttagningen stäldes på samma fot som i Ryssland. Såsom
redan förut är omtaladt, hadc strax efter freden i Nystad det
svenska indelningsverket blifvit upphäfdt i alla de trakter,
som lemnades åt Ryssland, utan att några andra krigiska
skyldigheter kommo i dess ställe. Under Elisabets regering säges
väl kronprinsen, sedermera kejsar Peter III, hafva värfvat
flere finnar, såväl högre som lägre, till sin s. k. holsteinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
