Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL LIVLANDS KYRKOHISTORIA 79
och konungen åtnjöt det största förtroende. Men man måste
också säga, att han väl förtjänade detta förtroende, och att
ingen kunde vara lämpligare till folkskoleinspektör än han.
Han älskade nämligen den nation, för hvars upplysning han
nu skulle sörja, han hade själf erfarenhet såsom lärare, och han
ägde ovanliga insikter i esternas språk, så ovanliga till och
med, och han kan betraktas såsom grundläggare af det mo-
derna estniska skriftspråket ^ I följd häraf måste det betrak-
tas såsom en stor olycka, att han genom drunkning omkom
mot slutet af 1688. Det uppdrag han af konungen mottagit
innehades sedan under flera år af Johan Homung, en man,
om hvUken vi längre fram få tillfälle att tala.
År 1692 uppgafe det, såsom vi omtalat, att skolor voro
inrättade i nästan alla Livlands församlingar. Vi må dock
icke föreställa oss, att skolväsendet den tiden befann sig
i ett blomstrande tillstånd, ty därhän nådde man aldrig. År
1694 voro skolbyggnaderna på många håll icke uppförda
och underhåll icke anslaget åt lärarne, hvilket vållade, att
dessa af nöden tvungos att öfvergifva sina platser K Hos bön-
derna i allmänhet herskade så stor obenägenhet att skicka
barnen till skolan, att generalguvernören måste ålägga her-
rarne att hålla dem därtill ^. Samtidigt försäkras det ock —
ehuru af en fiende till Fischer — att »informationens beskaf-
fenhet helt och hållet berodde af skolmästarens egen flit och
de enskilda pastoremas uppsikt», samt »att det i landet icke
vore bekant, att en inspektör funnits eller gjort någon tjänst,
så länge ekonomien befunnit sig under ståthåUarne» *. In-
spektörsbefattningen skulle således redan hafva upphört.
Trots bristema, som i midten af 1690-talet vidlådde det
livländska folkskoleväsendet, kan man dock säga, att ej litet
hade uppnåtts. Grrunden hade blifvit lagd till en inrättning.
’ Om Forselius förtjänster såsom författare och språkman se min afh. För-
arbetena till den estniska öfversättningen af Nya Test. 17 15.
* Fischers anf. memorial af 1694. LJv. 363. Karl XI föranleddes af Fischers
klagomål att upprepa en tidigare befallning, att V^ hakland skulle anslås åt hvaxje
skolmästare. T. statskontoret d. 30 sept 1694. R. reg.
’ Hastfers plakat d. 4 okt. 1693. Lieffl. Landesordn. 1705 s. 570.
* Stäth. Strokircb t. Karl XI d. 16 aug. 1694. Liv. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
