Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Fr. Westling. Bidrag till Livlands kyrkohistoria 1656—1710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG Tn.L LIVLANDS KYRKOHISTORIA Q Q
hafva handelshus, hvarest de tillika kunde fira sin gudstjänst ^
Till Riga plägade årligen anlända från Ryssland utskickade
prästmunkar, hvilka voro försedda med tältkyrkor och hvad
de för kulten behöfde. Vanligen ankommo de om våren och
återvände om hösten, så att de rättrogne, som möjligen under
vintern kvarbodde i staden, då måste umbära gndstjänst. Fast
kyrka egde däremot icke de grekiska katolikerna före 1710 i
Riga såsom i Reval, emedan en bofast rysk befolkning så
godt som saknades därstädes *. Om ryssame på landsbygden
känna vi så godt som intet. På prästmötet 1698 påstodo några
pastorer, att de ej uppfostrade sina barn i den luterska religio-
nen, utan höUo sig egna präster, hvilka äfven vunno nya an-
hängare ^.
Af sekteriska rörelser blef icke Livland under 1600-talet
mycket oroadt. År 1684 ansåg ötverkonsistorium det rådligt
att kalla infbr sig huspredikanten Johan Prechel, emedan denne
fällt yttranden, som påminte om kväkames åsikter^. Några
år därefter utkom ett rykte, att några borgare i Riga hållit
möten, - som gjorde dem misstänkta för »kväkeri». Karl XI
tog illa vid sig häröfver, men då undersökning anställdes, vi-
sade det sig, att saken genom prat och skvaller erhållit en
vikt, som den icke förtjänade. Egentligen inskränkte den sig
till, att en schatuUmakare och en tenngjutare beskylldes för
att hafva fällt några föraktliga ord om k)n:kan och präster-
skapet ^
Af större betydelse var den pietistiska rörelse, som under
Karl XIIis regering framträdde på flere ställen inom provinsen,
och som förmodligen vann näring genom de sorgliga tidsför-
hållandena. Till denna rörelse intog det strängt ortodoxa kon-
sistoriet i Pernau den mest fiendtliga hållning, och då äfven
^ Gadebusch, Liv. Jahrbtlcher III, 2 s. 13.
’ Gutzeit, Die griechisch-katolischeD Kirchen Rigas i Mittheil. aus dem Ge-
biete der Gesch. Liv-, s Est- und Kurlands XI s. 390 S.
’ Decreta Conventus livoDise d. 6 — 9 juli 1698. Codex Tideböhl i Ridder-
skapets arkiv i Reval.
* öfverkons. t genendguv. d. i juli 1684. Liv. 363.
^ Hastfer till Karl XI d. 22 jan. t688. Liv. 216. Karl XI t Hastfer
d. 19 mars och d. 22 maj 1688. R. reg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
