Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - S. Ambrosiani. Studier öfver den svenska kyrkans organisation och författning vid 1100-talets midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUDIER ÖFVEB SVENSKA KYRKANS ORGANISATION 63
rättande i Sverige. Kanske strandade just dessa därpå, att
svenskame ej ville afstå från de gamla sedvänjorna i detta
och andra fall. Sannolikt ha de dock någon gång under ii oo-
talets senare hälft g^vit med sig. Det är två särskilda till-
fällen, till hvilka man förslagsvis och icke utan skäl kan för-
lägga en uppgörelse i dessa frågor mellan kyrka och stat
Det ena tillfället är då den första svenska ärkebiskopen kon-
sekreras i Sens (1164), det andra då samma ärkebiskop efter
årslång fiendskap med Knut Eriksson ändtligen försonar sig
med sin och landets konung.
IV.
I den föregående framställningen ha vi vid upprepade
tillfällen haft anledning att beröra kyrkans ställning inom stats-
samfundet. Så hafva vi sökt visa, att alltsedan kristendomens
antagande frågor som rört kyrkan också afgjorts på stormans-
möten eller på tingen, utan att man därvid tänkte på, att dessa
frågor skulle vara af annan natur eller att de skulle kunna
ligga utom det borgerliga samhällets domvärjo. — Bönderna
samsades om hvem, som skulle vara deras sockenpräst på
alldeles samma sätt, som de plägat åt sig utse hvarje annan
ledare, och konungen intog till kyrkans män samma ställning
som till hvilken som helst af sina undersåtar. Följaktligen
utsåg han också innehafvame af de mest betydande ämbetena.
Också alla rättstvister, i hvilka kyrkan eller hennes tjänare
voro parter, utom frågor som rörde de andlige inbördes, af-
dömdes på tingen.
Emellertid såsom en förgrening af det internationella
stora samfundet, den romerska kyrkan, måste den svenska
kyrkan likväl intaga en särställning inom staten. Vi ha sett,
att kyrkans tjänare i olikhet med andra undersåtar varit fria
från vissa bördor och att vissa former t. ex. vid biskopsval
iakttagits i öfverensstämmelse med västerländska kyrkobruk.
Vid regeringstillträdet plägade också konungame bekräfta för-
utvarande eller gifva nya privilegier för den svenska kyrkan
(samlingen af de svenska stiften) och likaså i händelse af om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
