Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden. (Forts. från årg. I)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PABISEBSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 1 49
detta regel, och denna examen hölls då i slutet af januari eller
början af februari. Därmed vidtogos ock vissa förändringar i
examenskommissionens sammansättning. Af nationsprotokollen
framgår, att bruket varit, att äldsta magister regens samt två
seniores regentes och receptorn valt sig själfva till examina-
torer. ^ Stundom förekommo endast två examinatorer, stun-
dom en jämte receptorn och procuratom, ofta tre magistrar,
valda af nationens samtliga magistrar. Ingen examinator fick
dock hafva någon elev bland examinandi. Hvad själfva exa-
men beträffar, skulle hvarje examinator framställa åtminstone
en fråga på hvarje bok, som ingick i examinandens kurs, och
XQl slut röstades under procuratorns ordförandeskap om hvarje
examinand, procufatorn antecknade namnen på de godkända,
hvarpå listan undertecknades af examinatorerna och försågs
med procuratorns sigill.*
1275 gjordes det tillägget,*^ att ingen skulle släppas fram
till »examen determinantiumi, som icke före jul offentligen i
skolan och under en magister regens responderat »de questione»»
vidare att alla skulle börja determinera »inf ra octavas ci-
nerum» och fortsätta under hela quadragesimalfastan, * så framt
de ej hade subdeterminatorer, ^ i hvilket fall de blott skulle
determinera till midten af fastan, och subdeterminatom under
återstoden af tiden.
Genom denna lag hade determinantia blifvit uppdelad i
tre olika examensprof : en disputation före jul, examen på den
genomgångna studiekursen (i januari) och disputationema under
quadragesimalf astans alla dagar. Såsom förhållandena senare —
på 1400-talet — utvecklade sig, blef disputationen före jul (ii
november — 25 december) den viktigaste, under det att disputa-
tionema under fastan däremot förlorade i betydelse.
Om examens karaktär före 1350 får man den bästa före-
ställningen genom den ed, som domini determinatores in na-
^ Auctarium I, 672, 759 m. fl. ställen.
’ Thurot a. a., s. 47.
’ Chartularinm I, nr. 461.
* Quadragesimalfastan böljade 40 dagar före påskdagen d. v. s. med askons-
dagen. Determinationen skulle börja veckan före askonsdagen.
’ Om betydelsen af denna term skall jag i det följande tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
