Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia. I. Den kyrkliga indelningen och prästrättigheterna på Gotland. (Historik.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VISBY STIFTS HISTORIA 20I
under gångna tider till och med år 1800, fortfarande beviljats,
men h varje gång endast för den regerande konungens It/sHd.
Däremot hade den dåvarande konungen, Karl Johan, ej till-
försäkrat, landshöfdingeämbetet veterligt, Gotlands prästerskap
denna förmån.
Häri såg landshöfdingeämbetet medlet till åvägabrin^gande
af en önskad reglering. Man skulle sätta tumskruf på präster-
skapet. För det ändamålet skulle ett alternativt förslag före-
läggas det, >h varigenom alla svårigheter troligen försvinna»,
tillägges det. Landshöfdingen tillhandagick med stilisering af
den dubbelfråga, som skulle ställas till prästerna. Den lydde:
»Viljen I åtnjuta, hvad eder utan särskild förläning tillkommer
såväl i stöd af 1648 års konvention som 1681 års förordning,
hvilka icke utan edert frivilliga begifvande kunna rubbas, så
indrages till kronan de eder hittills särskildt förlänta två tredje-
delarna af spannmålstionden, eller viljen I vara bibehållna vid
dessa två tredjedelar af spannmålstionden — emot det
I medgifven de förändringar, hvilka kunna pröfvas lämpliga i
de af edra löningsvillkor, hvartill I aren berättigade såväl i
kraft af 1648 års konvention som 1681 års förordning».
Landshöfdingeämbetet menade sig med visshet kunna
förutse, att prästerna skulle komma att välja det senare alter-
nativet. Därefter skulle en kommitté bestående af vissa om-
bud för allmogen och lika många för prästerskapet, under ord-
förandeskap af en af konungen utsedd person, hafya att upp-
göra förslag till ny pastoratsindelning. Därvid borde tillses,
att prästgällen komme att bestå af ungefär lika många man-
tal, omkring 50. Enär ön utgjorde i rundt tal 1,050 mantal,
framgår däraf, utan att det bestämdt säges, att ämbetet tänkte
sig ungefär 21 pastorat i stället för de förutvarande 43.
Vidare föreslogs 3 olika lönegrader för kyrkoherdame
å resp. 350, 300 och 200 tunnor spannmål, kaplan skulle hafva
att uppbära, jämte det att han erhölle boställe, 50 tunnor och
adjunkt 30 tunnor samt fritt underhåll hos pastor. De olika
lönegraderna tör kyrkoherdame skulle ej vara bundna vid vissa
pastorat, utan skulle tilldelas af domkapitlet efter meriter, ålder
etc, så att en pastor utan att söka transport skulle kunna be-
komma lön i en högre grad. Härigenom skulle enligt ämbe-
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
