Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 NILS JACOBSSON
gå in jubilo», säger Ike om dem. »De äro frälsarens brudar»
därom tala och sjunga de alltid i sina sånger, men vilja ej
veta något om eländes- och syndakänslan. Mänga af dem,
om icke de flesta ha dippelska principia. Malmstedt häller
oflEentliga sammankomster i Upsala under stort tillopp af åhö-
rare, har därför blifvit anklagad, men af hofrätten, som för-
klarat hans sammankomster för tillåtna, blifvit frikänd».^ Malm-
stedt hade som bekant upprepade gånger blifvit anklagad för
konventiklars hållande i sitt hus (Grropgränd 3 i Upsala) och
en tid varit satt ur tjänstgöring. Han försvarade sig dock aU-
tid frimodigt och förklarade, att man orätt tolkade konventikel-
plakatet af 1726, som ej förbjöd utan i stället uppmuntrade
hus- och familjeandakten. Både större akademiska konsistoriet
och Svea Hofrätt måste till sist ge honom rätt häruti. Malm-
stedts andlige lärofader ybAa» Bréant, hvilken förut gjort sig
bekant i den svenska pietismens historien’ hade förut skiifvit
ett par bref till Z. och för honom framlagt sin försoningslära:
Gud är den eviga, oföränderliga kålrleken; Han har blifvit
människa och lidit för oss för att öfvertyga oss om sin oänd-
liga kärlek, ej för att försona sig själf och förvärfva sig själf
nåd och kärlek till människosläktet. ^ Detta påminner i själfva
verket mycket om Dippels åskådning. Z. svarade också ganska
afvisande och förklarade, att man af denna teori kunde draga
många dåliga konsekvenser. Man borde hålla sig till skriften,
och den drifver läran om Guds vrede både i Gamla och Nya
Testamentet; men denna Gxids vrede finge ej tänkas i analogi
med den mänskliga vreden. Gud kan vredgas både öfver en
person och en sak, men förblifver ändock den eviga kärleken.
Till sist uppmanar han honom att ej vilja vara klokare än
* Malmstedt har författat omkr. 800 andliga sånger, hvilka bäde till form
och innehåll vida OfverträfFa Rutströms poetiska alster, men ibland påminna om
hans ståndpmikt. Att han aldrig blef någon helgad kristlig karaktär, ser man dåraf,
att han på ålderdomen, sedan hans maka dött, blef fader till en oåkta son Johan
Magnus Malmstedt (f. 1795, l^vilken sedan blef lektor i Karlstad). (Se Sv. Biograf.
Lexikon. Ny följd, VII, 32).
’ Se t. ex. Källström, a. a. sid. 143 ^,
® Se Johan Bréants bref till Z., dat. Stockholm d, V^ 1756, d. "/e 1757.
(R. 20, C, 35. C).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
